Uppsala en förebild!

Ägnade några timmar måndag kväll åt att träffa en delegation engagerade socialarbetare från England. De ville veta så mycket som möjligt bl a om hur vi jobbar med placerade barns skolgång, både i familjehem och på HVB. Det har vi faktiskt bra koll på här i Uppsala, bl a genom att socialnämnden för barn och unga och de nämnder som ansvarar för skolorna har gemensamt kontor. Dessutom gör vi nu en speciell satsning på ett projekt som heter SkolFam. Det är inriktat på att i första hand se till att familjehems placerade barns skolgång fungerar väl.


Citat från Uppsala kommuns hemsida:

 

En delegation från Storbritannien besöker under vecka 16 Uppsala för att studera hur Sverige arbetar med vård av barn och unga vid svenska institutioner. Besökarna vill lära sig mer om de metoder som används vid Uppsalas HVB-hem.

Delegationen kommer ifrån Derbyshire och består av representanter som arbetar med vård och behandling samt personer som är verksamma inom skolan. De kommer att besöka några av de kommunala HVB-hemmen i Uppsala. Fokus är att få höra mer om de metoder som institutionerna
använder sig av i vården av barn och unga.

- Att besökare från Storbritannien kommer till Uppsala för att lära sig med om hur Sverige arbetar med metoder inom barn- och ungdomsinstitutionerna är för mig ett bevis på att vi ligger långt framme inom området, säger Anders A Aronsson (FP), ordförande i socialnämnden för barn och unga.

Invigning igen - Engagemangsguiderna!

I tisdags, 7 september, var det invigningsdags igen. Denna gång var det Engagemangsguiderna och Gottsunda Sisterhood som invigde sina gemensamma lokaler i Gottsunda. Lokalerna ligger strax intill Gottsunda centrum, med Uppsalahem som välvillig och stöttande hyresvärd. Uppsalahems engagerade distriktschef Kees Geurtsen var förstås bland invigningsgästerna. Vi var också några politiker på plats. Engagemangsguiderna har skrivit om invigningen på sin blogg .

Engagemangsguiderna ska stötta och guida ungdomar i Gottsunda att utifrån sina intressen delta i föreningslivet. Om det inte finns någon förening som passar ska ungdomarna få råd och stöd om hur man enkelt startar sin egen förening.

 

Projektet får stöd av statliga Ungdomsstyrelsen och drivs av Centrum för ideellt arbete, inom Uppsala Föreningsråd.

Inom projektet görs i samarbete med Uppsala Näs IK, UNIK, en särskild satsning på idrotten. Fotboll för barn och ungdomar står i fokus.


Gottsunda Sisterhood är också inriktat på att stimulera till föreningsaktivitet, men har tjejer i åldrarna 13 – 19 som målgrupp. Sisterhood har även några rum för träffar och andra aktiviteter i lokalerna de delar med Engagemangsguiderna.

Gottsunda Sisterhood drivs av Gottsunda Dans & Teater som har flera projekt på gång i Gottsunda. För balansens skull även ett som är inriktat på pojkar, skrev om det i min blogg häromveckan.

 

Om en god del av den energi, kreativitet och aktivitetslusta som finns bland ungdomarna i Gottsunda i än större utsträckning kan ske i olika typer av föreningar vore mycekt vunnet. föreningar som kanske inte ser ut som alla andra föreningar. Det finns plats för nya föreningsformer. Även om det redan idag finns en mångfald som ingen kan klara att överblicka, lyckligtvis.


Danssteg ska ge pojkar bättre självbild

Små steg ska ge pojkar bättre självbild. Genom införande av ett mentorskap ska specialutbildade skådespelare/dansare hjälpa pojkar mellan 15-18 år att tro mer på sig själva. Det är i korthet syftet med ett projekt som Gottsunda Dans & Teater (GDT) ska starta i Uppsala. Projektet är treårigt och finansieras till största delen av Allmänna arvsfonden. Men också socialnämnden för barn och unga (SBN) bidrar med några hundra tusen kronor.

 

Mentorer från Gottsunda Dans & Teater (GDT) ska hjälpa unga pojkar mellan 15-18 år till en bättre självbild. Genom att på frivillig väg rekrytera ungdomar som sedan får en möjlighet att lyckas med en uppgift ska ett tidigare destruktivt beteende kunna brytas. De unga killarna får var sin personliga mentor, en manlig dansare eller skådespelare. De erbjuds också delaktighet i konstnärliga processer på olika sätt inom teatern samt en möjlighet att se föreställningar och träffa artister.

 

Ordföranden i SBN, Anders A. Aronsson (FP) säger att nämnden vill pröva okonventionella metoder, som har en klar koppling till kulturen och konstnärliga uttrycksmedel:

– Vi tycker det är ett mycket spännande projekt, där skådespelare och dansare engagerar sig för att stärka självkänslan och utveckla konstnärliga uttrycksmedel hos unga killar. Syftet är mycket gott och vi tror att deltagarna ska få en starkare självbild och få en rejält bättre chans att lyckas framöver. Genom kommunens ekonomiska insats så kommer en fem gånger större summa att falla ut från Allmänna Arvsfonden till projektet.

Anslaget från Allmänna Arvsfonden möjliggör även en viss förstärkning av verksamheten för Gottsunda Dans & Teater.

Allmänna arvsfonden är huvudfinansiär och bidrar med 1,5 miljoner kronor. Dessutom går Uppsala kommuns fastighets AB, UKFAB, in med 100 000 kronor. Kravet från Allmänna arvsfonden var dock att inga medel skulle betalas ut om inte kommunen bidrog med minst 200 000 kronor (totalt för hela projektperioden 2010 - 2012), vilket socialnämnden för barn och unga beslutade under sitt sammanträde onsdag 25 augusti.


För mer information

Anders A. Aronsson (FP) ordf. i SBN, tel. 0703-77 50 62

Hilde Klasson, samordnare, tel. 018-727 85 98


Full fart vid Alnäs!



Att en solig förmiddag komma ut till KFUK-KFUMs förnämliga anläggning Alnäs invid Ekolns strand intill Sunnersta, det var en fin upplevelse. Annelie Jansson, verksamhetschef för Uppsala KFUK-KFUM, guidade entusiastiskt runt på det välskötta området. Detta medan det kryllade av aktiviteter för de ca 350 barn i åldrarna 7 - 15 år som är på dagläger just denna vecka. Segling, studsmatta, basket, cirkusskola, widsurfing, friklättring... och flera andra varianter pågick för fullt. Varje grupp med ett par stycken välutbildade ledare.
KFUK-KFUM Uppsalas hemsida ger mer info.


Två seglingsledare och Annelie Jansson, verksamhetschef KFUK-KFUM Uppsala

Det som slog mig speciellt, det var den frimodighet och arbetsglädje som de olika ledarna utstrålade; de äldre ungdomar som t ex leder seglingskursen eller cirkusen, kökspersonalen; lägerchefer och den erfarne vaktmästaren. De verkade verkligen trivas med sina uppgifter, vilket förstås smittar av sig och påverkar de deltagande barnen och ungdomarna på ett posivt sätt.

En verksamhet som denna kräver mycket planering, organisation och administration. Mycket av ideell kraft och engagemang, som dock ger mycket tillbaka.

Att sommaren varit så varm att det blivit någon slags algblomning i vattnet kan förstås inte KFUK-KFUM Uppsala göra något åt. Det såg lite läbbigt ut både vid Alnäs bryggor och vid närliggande badplatsen Lyssnaängen.

Fler bostäder för utslussning av ensamkommande ungdomar

Det blir fler platser i utslussningslägenheter för ensamkommande ungdomar i Uppsala. Det beslutet förväntas socialnämnden för barn och unga (SBN) ta vid sitt sammanträde onsdag 9 juni. Totalt kommer man då upp i 90 platser fördelade på olika boenden i kommunen.

Uppsala kommun har tecknat avtal med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande barn och ungdomar. I dagsläget har man 62 platser, de flesta är på gemensamma boenden, HVB. Det finns behov av utökning av platser i lägenheter för de äldre ungdomarna, på väg ut i eget boende.

En utökning med 28 lägenheter skall inrymmas på Kronåsen och i Löten. De 17 platserna i Löten öppnar i början av juli och de 11 lägenheterna på Kronåsen förväntas stå klara vid årsskiftet.

– Det är svårt att få tag på lägenheter i kommunen, men socialnämnden för barn och unga (SBN) har ändå lyckats teckna avtal med fastighetsägare för att ge dessa ungdomar möjlighet att få en egen lägenhet. Jag tycker det är oerhört viktigt att ge ensamkommande ungdomar mellan 18-21 år möjlighet att kunna integreras i samhället. Så förklarar Anders A. Aronsson (FP) ordförande i SBN det förväntade beslutet under onsdagen.

Tågordningen för nyanlända barn och ungdomar är först ett asylboende i väntan på uppehållstillstånd. Därefter kommer ett hemliknande boende innan man får möjlighet att flytta till ett utslussningsboende innan man kan få en egen lägenhet.

För mer information
Anders A. Aronsson (FP) ordf. Socialnämnden för barn och unga (SBN), tel. 0703-77 50 62
Susanne Platerud, uppdragsstrateg, tel. 018-727 23 68

Uppmärksammades bl a av TV 4 Uppland
måndag 7 juni och tisdag 8 juni


Gottsundadagarna - musik, mat, torghandel & mycket mera

Stadsdelsfestivaler är av tämligen olika karaktär. Beror förstås på tradition och på orken hos de lokala arrangörerna.

 

Gottsundadagarna har en förhållandevis lång historia och sträcker sig sedan några år över två dagar. Stort musikprogram, torghandel, föreningar presenterar sig, tivoli för barnen m.m.

 

Deltog måndag kväll i startmöte för planering av 2010 års Gottsundadagarna, i år 11 - 12 juni. Det är inspirerande med all den ideella kraft som kommer till uttryck i hela arbetet med planering och genomförande av en sådan manifestation. Här samverkar de som bor i området, föreningsliv, företagare och kommun/lokala myndigheter för Gottsundas bästa på ett handgripligt sätt.

 

Det är Studiefrämjandet som håller samman det hela, men på mötet 22 mars fanns folk även från Uppsala Föreningsråd, Uppsala Kommun, Palestinska Folkets Förening, Gottsunda Dans & Teater, Nattvandrarna, Arbetsförmedlingen, Gottsunda Factory m fl.

 

Dagarna har en egen hemsida, som dock än så länge presenterar 2009 års program.

 

Boka in 11 – 12 juni 2010 för besök i Gottsunda, upplev kulturen, mångfalden, torghandel, matupplevelser och mycket musik!

 





Snabb reaktion ger färre återfall!

Deltog under eftermiddagen tisdag 2 mars i ett seminarium i Folkpartiets regi i Riksdagshuset om förebyggande och uppföljning av ungdomskriminalitet. FPs rättspolitiske talesperson Johan Person höll med ackuratess i sammankomsten.

Eva Waltre, BRIS, gav några gripande exempel på samtal från hjälpsökande ungdomar. Många ringer och vill ha hjälp att ta sig ur en kriminalitet som de känner att de fastnat i. Eva Waltre skickade med några rekommendationer/slutsatse
r från sitt perspektiv:
* skolans viktiga roll för tidig upptäckt
* acceptera ingen skolk
* kan föräldrarna verkligen i alla lägen se till barnens bästa?

Polisens samarbete med Maria Ungdom och socialtjänsten berättade polisen Jonas Wendel och socialsekreterare Lovisa Jonsson om. Polisens Ungdomssektion inom Narkotikaenheten har med sig socialsekreterare i spanbilen, så att insatserna för unga (särskilt de under 15 år) kan påbörjas direkt när ingripanden sker.

Samarbetet mellan socialtjänsten och polisen i Skärholmen var ett annat bra exempel på vad goda samarbetsformer kan betyda för snabbhet i reaktionerna. Jan Jönsson, ordförande (FP) i stadsdelsnämnden, berättade 24-timmarsgarantin, att ungdomar (förstagångsförbrytare under 15 år) som begått brott inom 24 timmar från polisens anmälan till socialtjänsten ska ha kontaktats av socialtjänsten och kallats till samtal. Motivationen för uppföljande samtal är som störst direkt efter polisingirpandet. Av de som kallades till samtal under 2009, 112 ungdomar och deras föräldrar/vårdnadshavare, så kom 103. Detta till samtal som faktiskt är frivilliga. Av dessa har enbart 2 återfallit i brott!
Annette Pettersson, Brottsförebyggande Rådet i Skärholmen, och Lena Svensson, chef för Socialförvaltningens Ungdomsenhet i Skärholmen, kompletterade bilden av ett samarbete socialtjänst och polis som verkar fungera mycket bra.

Ett kort och innehållsrikt seminarium som gav inspiration till frågor att ställa på hemmaplan och idéer att utveckla i Uppsala-perspektiv.
Men det aktualiserade även ett antal områden där riksdagspolitikerna kan behöva tänka till om gällande lagstiftning, t ex i vad mån det verkligen är barnperspektivet som är styrande fullt ut i Socialtjänstlagen m fl relevanta lagar och förordningar. Är det starka föräldraansvar som framgår av Föräldrabalken FÖR starkt? Var drar man gränserna mellan ambitionen om social omsorg med ansvarstagande för barnens bästa respektive familjens integritet och rättssäkerheten? Svaren är inte givna.

Folkpartiets synpunkter på trygghet och brottsbekämpning:
http://folkpartiet.se/FPTemplates/ImportantArea____20464.aspx

Barn- och ungdomspolitiskt program för Uppsala Kommun

Programmet kommer att ges ut officiellt i en broschyr och på Uppsala kommuns hemsida. Men här finns det tillgängligt redan nu.

Barn- och ungdomspolitiskt program för Uppsala kommun

Fastställt av kommunfullmäktige 2009-12-14, gäller fr o m 2010-01-01


Syfte

Barn- och ungdomspolitiska programmet samlar och tydliggör kommunens vilja och inriktning när det gäller barn och ungdomar. Programmet lyfter fram barn- och ungdomsperspektivet som mycket betydelsefullt i samtliga kommunala verksamheter och i kommunens samarbete med andra aktörer. Programarbetet är starten på ett tydligare och mer samlat arbetssätt – en process – kring frågor för barn och ungdomar.


Utgångspunkter

Barn- och ungdomspolitiska programmet utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter samt statliga styrdokument. Programmet ska särskilt fokusera på barnets rätt till likvärdiga villkor, barnets bästa i främsta rummet, barnets rätt till liv och utveckling och barnets rätt till inflytande och delaktighet. FN:s barnkonvention gäller barn 0–18 år.

Programmet tar även sin utgångspunkt i Uppsala kommuns vision där alla människors lika värde, inneboende kraft och kreativitet respekteras och tas tillvara genom att var och en får möjlighet att påverka sin livssituation i en långsiktigt hållbar miljö som präglas av positiv dynamik, öppenhet och gemensamt ansvar.

Uppsala kommuns Hållbarhetspolicy är en annan utgångspunkt med följande övergripande inriktningsmål:

·         Uppsalaborna är delaktiga i samhällsutvecklingen och har förtroende för demokratin

·         Uppsalaborna har arbete

·         Uppsalaborna känner sig trygga

·         Uppsalaborna är jämställda

·         Uppsalaborna har ett hälsosamt liv

·         Uppsala bidrar till att hindra klimatförändringen

·         Uppsala har ett bra företagsklimat.

 

Regeringens prioriteringar inom barnrättspolitiken 2008/2009 – det strategiska arbetet med att genomföra barnkonventionen, ge bättre stöd till föräldrar, främja barns psykiska hälsa och bekämpa våld mot barn – har inarbetats i programmet. Det har även regeringens mål för ungdomspolitiken 2009 att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och till inflytande. Under hösten 2009 kommer en strategi för ungdomspolitiken att färdigställas inom Regeringskansliet.


Avgränsning

I första hand avser programmet barn och ungdomar 0–20 år, men i exempelvis arbetsmarknadsfrågor är även ungdomar tom 24 år berörda.

 


Tidsperiod och revideringar

År 2010–2014

Eventuella revideringar ska göras kontinuerligt i samband med årlig uppföljning. Programmet kan påverkas av förändringar i lagar och förordningar samt regeringens prioriteringar.

 


Ansvar

De övergripande inriktningsmålen i detta program gäller för uppdragsnämnder och kommunalt helägda bolag och i deras samverkan med varandra, myndigheter, nätverk samt frivilligorganisationer. Alla berörda nämnder och kommunalt helägda bolag ska inom sina ansvarsområden tydligt beakta barn- och ungdomsperspektivet och i sina planer förverkliga programmet. Barnkonsekvensanalyser ska genomföras och vara en del i underlaget för politiska beslut.

Uppdragsnämnder och kommunalt helägda bolag ska följa upp de övergripande inriktningsmålen i programmet. Uppföljningen sker genom att nämnder och bolag beskriver och/eller genom indikatorer belyser hur verksamheterna bidrar till att nå önskade tillstånd.

Barn- och ungdomsnämnden är tillsammans med socialnämnden för barn och unga och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden huvudansvariga för utvecklingsarbetet gällande barn- och ungdomsfrågor inom kommunen.

 


Uppföljning

Uppföljning görs av respektive nämnd eller bolag som årligen rapporterar till kommunstyrelsen (KS). Barn- och ungdomsnämnden har i samverkan med socialnämnden för barn och unga på KS uppdrag ansvaret för att årligen göra en samlad värdering av hur de övergripande inriktningsmålen nås och föreslå eventuella revideringar av programmet till KS.

 

Övergripande inriktningsmål

· Alla barn och ungdomar i Uppsala kommun växer upp under likvärdiga villkor.

· Alla barn och ungdomar i Uppsala kommun känner delaktighet och har inflytande i frågor som rör dem.

· Alla barn och ungdomar i Uppsala kommun känner trygghet och olika typer av verksamheter och aktiviteter är tillgängliga för dem.

· Alla barn och ungdomar i Uppsala kommun lever i en god fysisk och psykisk miljö.

 

Alla barn och ungdomar i Uppsala kommun växer upp under likvärdiga villkor.

Önskat tillstånd

Ansvariga

Vid all fysisk planering ger barn- och ungdomsperspektivet avtryck.

BN, BUN, FNN, FSN, GTN, MHN, KTN, KS, RBN, SBN, UAN, samtliga kommunalt helägda bolag

 

Det är enkelt för barn och ungdom att ta sig till områden och platser för utbildning, lek, idrotts-, kultur- samt fritidsaktiviteter.

BN, BUN, FNN, FSN, GTN, KTN, SBN, UAN, samtliga kommunalt helägda bolag

Föräldrar/vårdnadshavare har tillgång till föräldrastöd i olika former oavsett familjestruktur.

BUN, KTN SBN, UAN, VFN, ÖFN

Föräldrar/vårdnadshavare har kunskap om barnets rättigheter enligt FN:s barnkonvention.

BUN, UAN, VFN, ÖFN

Barn och ungdomar har kunskap om sina rättigheter enligt FN:s barnkonvention.

BUN, UAN

Barn och ungdomar har, oavsett kön, funktionsnedsättning, sexuell läggning, etnicitet, religion, kulturell bakgrund och familjestruktur, likvärdiga villkor i förskola, skola, kultur- och fritidsverksamhet samt tillgång till individuellt stöd av socialtjänsten.

BUN, KTN, SBN, UAN, ÖFN

Barn och ungdomar har teoretisk och praktisk kunskap inför kommande arbetsliv, för att kunna göra välgrundade val av fortsatt utbildning och yrkesval.

BUN, UAN, SBN

 

Alla barn och ungdomar är delaktiga och har inflytande i frågor som rör dem.

Önskat tillstånd

Ansvariga

Barn och ungdomar tillfrågas och deras synpunkter tas tillvara, redovisas och ger effekt i de kommunala besluts­underlag som rör barn kommunalt helägda och ungdomar.

Samtliga nämnder och bolag

Barn- och ungdomar kan framföra behov, önskemål och egna idéer i olika dialogformer.

BN, BUN, FNN, FSN, GTN, MHN, KTN, KS, RBN, SBN, UAN

Alla barn och ungdomar känner trygghet och olika typer av verksamheter och aktiviteter är tillgängliga för dem

Önskat tillstånd

Ansvariga

Barn och ungdomar kan delta i olika verksamheter och de behandlas lika oavsett kön, funktionsnedsättning, sexuell läggning, etnicitet, religion och kulturell bakgrund.

BUN, UAN, KTN, FNN, samtliga kommunalt helägda bolag

Barn och ungdomar har kunskap om rätten till integritet och står upp för sig själva.

BUN, KTN, SBN, UAN

Barn och ungdomar känner sig trygga i de miljöer de vistas i.

BN, BUN, GTN, FNN, RBN, SBN, UAN, VFN, ÄLN, samtliga kommunalt helägda bolag

Alla barn och ungdomar i Uppsala kommun lever i en god fysisk och psykisk miljö.

Önskat tillstånd

Ansvarig

Barn och ungdomar utsätts inte för ohälsosamma miljöer

BN, BUN, UAN, MHN, GTN, RBN, SLN, SBN, FNN, FSN, VFN, ÖFN, samtliga kommunalt helägda bolag

Barn och ungdomar utsätts inte för mobbning, trakasserier, våld och sexuella övergrepp.

BUN, SBN, UAN

Barn och ungdomar har tillgång till miljöer och evenemang som är alkohol- och drogfria.

BUN, SBN, UAN, FNN, KTN, SLN,

samtliga kommunalt helägda bolag

Barn och ungdomar har förutsättningar för hälsofrämjande levnadsvanor som leder till god fysisk och psykisk hälsa.

BUN, UAN, SBN, FNN, samtliga kommunalt helägda bolag

Barn och ungdomar har tillräckligt stöd för att inte löpa risk att utsätta sin hälsa eller utveckling för skada genom missbruk, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende.

BUN, SBN, UAN

Förklaringar på nämndförkortningar

BN - Byggnadsnämnden

BUN - Barn- och ungdomsnämnden

FSN - Fastighetsnämnden

FNN - Fritids- och naturvårdsnämnden

GTN - Gatu- och trafiknämnden

KTN - Kulturnämnden

MHN - Miljö- och hälsoskyddsnämnden

SLN - Nämnden för serveringstillstånd och lotteri

VFN - Nämnden för vuxna med funktionshinder

RBN - Räddnings- och beredskapsnämnden

SBN - Socialnämnden för barn och unga

UAN - Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

ÄLN - Äldrenämnden

ÖFN – Överförmyndarnämnden


Legenden Birgit Nilsson

Har just via TV beskådat första utdelningen av The Birgit Nilsson Prize, som tilldelades Plácido Domingo. Mycket fin ceremoni på Kungliga Teatern (Operan alltså), Camilla Lundberg var charmant som konferencier och Nina Stemme sjöng en aria ur Tristan & Isolde gudomligt vackert. Rappa presentationer hölls om Birgit Nilsson och om pristagaren. Ceremonin hölls den 13 oktober.

En mycket rörd Domingo höll ett fint tacktal, efter att han av kung Carl XVI Gustaf erhållit symbolerna för priset. Domingo avser använda prissumman, en miljon dollar, till Operalia, den verksamhet han själv startade 1993 för att stötta unga, lovande sångfåglar. Första pristagaren 1993 var just Nina Stemme!
All heder åt den som utformat dekoren och scenografin - mycket elegant!

Har nu under hösten under några resor mellan Uppsala och Värmland lyssnad på just Birgit Nilsson, när hon läser upp sina memoarer. Intressant att lyssna till och en extra krydda att höra henne själv läsa. Man förstår bl a att hon måste ha varit en hård förhandlare med operachefer runt om i världen, men att tillvaron inte alltid är så lätt att hantera ens för en världsstjärna.
Birgit Nilsson i Turandot (musik: Giacomo Puccini, libretto skrivet av Giuseppe Adami and Renato Simoni).
Birgit Nilsson som Turandot.
Operan Turandot, musik: Giacomo Puccini, libretto skrivet av Giuseppe Adami och Renato Simoni. Urpremiär på La Scala i Milano 1926.

Lite uppdaterat

Nu har jag i vart fall uppdaterat med en del mediaklipp. Men meningen med bloggen är egna texter, det ska komma det lite efterhand nu. Måste ju inte alltid vara långt. Fast det är svårare att skriva kort.

Återuppväckt!

Eftersom jag numera återfinns på Facebook är det väl dags att återuppväcka bloggen också. Har liksom inte orkat fram till bloggskrivandet så ofta som jag hade tänkt mig. Nog för att det finns en hel del att dela med sig av, varav vissa inslag platsar även om de inte är rykande dagsaktuella.

Uppsala Pride har kidnappats av yttersta vänsterkanten

Uppsala Pride har kidnappats av yttersta vänsterkanten

I dag är det den 27 mars, sista anmälningsdagen för programpunkter till Uppsala Pride. Vi i Folkpartiet, Liberala Ungdomsförbundet och hbt-liberaler hade hoppats medverka, men efter att ha läst Uppsala Prides vision undrar vi om detta är möjligt.

Pridefestivaler är en fantastisk möjlighet till party och politik på samma gång. Den gemensamma nämnaren är att samla människor som tar ställning för en värld där förtrycket av homosexuella, bisexuella och transpersoner är historia.

Oavsett om man är vänsterbög eller kapitalistflata ska man vara välkommen.

Så verkar det inte bli på Uppsala Pride 2009. Tvärtom har Uppsala Pride formulerat en vision som "alla våra samarbetspartners måste agera efter när de samarbetar med oss", och som är ett extremt smalt vänstermanifest.

Visionen handlar om revolution och antikapitalism. Det talas om att "välfärden rustas ner" och om att "de normer som tvingar oss in i ? kapitalistiska ? strukturer är livsfarliga".

Visionen fördömer också "det våld som legitimeras av stater och myndigheter", bland annat Arbetsförmedlingen (!).

Vi liberaler har inget emot att delta på samma Pridefestival som våra politiska meningsmotståndare, tvärtom. Själva poängen med ­Pride är att alla röster ska kunna höras. Men det som ordnas i Uppsala verkar inte vara en äkta ­Pride, utan en vänsterpolitisk hbt-festival med revolutionsromantik på schemat.

Den svenska hbt-rörelsen har genom sin historia präglats av tvärpolitiskt samarbete. Drömmen om att människor ska slippa­ diskrimineras på grund av sin sexuel­la läggning går utanför de politiska ideologierna.

Vi liberaler kan inte annat än beklaga att Uppsalas största hbt-evenemang verkar ha kidnappats av den yttersta vänsterkanten. Om inte Uppsala Pride backar från kravet att alla medverkande ska underordna sig deras egen vänster­agenda, så kan vi inte medverka.

Anders A Aronsson
ordförande Folkpartiets kommunförening i Uppsala
Martin Andreasson
ordförande hbt-liberaler
Ulrika Nettelblad
ordförande Liberala Ungdomsförbundet Uppsala
Oskar Lindbom
Liberala Ungdomsförbundet Uppsala,
Joakim Rönnbäck
Liberala Ungdomsförbundet Uppsala
UNT 27/3 2009


Koordinera

Måndagar kl 18 är det trångt på jympagolvet, Friskis & Svettis Ekeby, Uppsala. 130 personer eller nåt ditåt ska få plats, plats att röra sig, svänga på armar och ben, springa runt, göra armhävningar och annat stärkande. Det gäller att alla hänger med någorlunda i takten och framförallt rör sig åt samma håll när man ska förflytta sig några steg åt höger eller vänster. Det funkar ganska bra, men det är rätt många som har svårt att följa takten. Detta trots att musiken har så tydlig takt och att ledaren Susanne är tydlig med att att visa rörelserna. Dessutom är det viktigt för de som befinner sig runtomkring att man har lite koll på omgivningen. Några verkar inte ha det, vilket är speciellt jobbigt när personen ifråga är stor och lång. Svängradien blir liksom så omfattande. Jaja, ett mindre problem trots allt.

...å snön det stannar kvar, kallt har det blivit också. Det verkar som vinter såhär i januari, häftigt!

Har ägnat en stor del av dagen åt att förbereda inför heldagsmöte med Socialnämnden för barn och unga i Uppsala kommun och andra möten för nämndens räkning under veckan. Uppdraget som ordförande i nämnden innefattar en hel del intressanta uppgifter, samt ett och annat mer apart inslag.

Intensivt!

Friskis & Svettis logga
Nu har höstschemat för Friskis & Svettis börjat gälla. Ikväll kom jag iväg på intensivpasset på Ekeby. Det var Anneli som ledde passet, ett intensivt. Helt nytt pass, men Anneli som är en erfaren ledare hade memorerat hela programmet. Det är imponerande faktiskt, hålla koll på alla olika rörelser och varianter under en hel timme.
Friskis & Svettis har en gedigen ledarutbildning. Om man ska bli jympaledare är det uttagningar, ungefär som auditions. Sedan två omgångar utbildning, fyra dagar varje gång. Sedan eget arbete med att lägga upp och musiksätta ett eget pass, vilket tar sådär trettio, fyrtio timmar attt få till. Sedan "provkörning" av passet inför kritiska granskare. Feed-back och en del justeringar görs. Men så har man generellt sett mycket duktiga jympaledare. Ordenligt utbildning är betydelsefull i alla sammanhang.