Adoption eller vårdnadsöverflyttning?

I Svenska Dagbladet idag 23 november 2009 intervjuas socialborgarrådet i Stockholm, Ulf Kristersson (M), om planerna på att få till fler adoptioner. Detta istället för långvariga familjehemsplaceringar, där det är uppenbart att de biologiska föräldrarna inte kan ta hand om barnet. Artikeln finns här: Fler barn kan adopteras

Nu behöver man ju inte gå till adoption för att få en tryggare tillvaro för barnet. En enklare väg är vårdnadsöverflyttning, vilket vi i Socialnämnden för barn och unga i Uppsala (i våra individutskotts arbete, där myndighetsärenden hanteras) förordat och gör förfrågan om fortlöpande. Detta speciellt i de fall där vi ser att det faktiskt inte är aktuellt att avsluta en familjehemsplacering. Tyvärr är det i en del fall helt uppenbart att föräldrarna inte kan klara sin föräldraroll och det ansvar som det innebär att sätta barn till världen. Vilket ansvar man tar som förälder är främst det allmänmänskliga, men det finns även uttryckt i Föräldrabalken, kapitel 6, om vårdnadsplikten (citerat nedan)

Vår utgångspunkt är alltid barnets bästa, med utgångspunkt i Socialtjänstlagen och Barnkonventionen.

Vad vårdnadsöverflyttning innebär juridiskt kan man läsa mer om här: Familjerätt på nätet

Adoption kan säkert vara aktuellt i fler fall än idag, men det finns som synes redan nu en fungerande form för att stärka barnets trygghet vid långvarig, fortlöpande familjehemsplacering, dvs vårdnadsöverflyttning.

Anders A. Aronsson (FP)
ordförande Socialnämnden för barn och unga, Uppsala


Från Föräldrabalken,

6 kap. Om vårdnad, boende och umgänge

Inledande bestämmelser

1 § Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn
skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte
utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.
Lag (1983:47).

2 § Barn står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, om
inte rätten har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt
förordnade vårdnadshavare. Vårdnaden om ett barn består till dess att
barnet fyller arton år eller dessförinnan ingår äktenskap.

Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets
personliga förhållanden och skall se till att barnets behov enligt 1 §
blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att
barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder,
utveckling och övriga omständigheter samt skall bevaka att barnet får
tillfredsställande försörjning och utbildning. I syfte att hindra att
barnet orsakar skada för någon annan skall vårdnadshavaren vidare
svara för att barnet står under uppsikt eller att andra lämpliga
åtgärder vidtas.

Om ansvaret i frågor som gäller barnets ekonomiska förhållanden
finns bestämmelser i 9-15 kap. Lag (1994:1433).

2 a § Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om
vårdnad, boende och umgänge.

Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas
avseende särskilt vid

- risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts
för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls
kvar eller annars far illa, och

- barnets behov av en nära och god kontakt med båda
föräldrarna.

Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets
ålder och mognad. Lag (2006:458).

/Det finns fler paragrafer i kapitel 6, se hela Föräldrabalken /

Stadsdelsutveckling med sociala perspektiv

Konferens om stadsdelsutveckling

Onsdag 11 november möttes politiker och tjänstemän i Gottsunda för att diskutera bland annat arbetet för att förbättra uppväxten för barn, ungdomar och vuxna i olika områden i Uppsala.

Ett hundratal av kommunens tjänstemän och politiker, men också samarbetspartners från till exempel polis och kyrka, hade samlats på Gottsunda Dans och Teater för att prata om hur socioekonomiska förhållanden och närmiljö påverkar uppväxten.
Konferensen inleddes av ordföranden i Socialnämnden för barn och unga, Anders A. Aronsson (FP) och samordnare Hilde Klasson, Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad.
Johan Lindqvist från utvärderingsenheten vid Kommunikation & IT, Uppsala kommun, redogjorde för statistik kring socioekonomiska förhållanden i Uppsalas olika stadsdelar.
Sven Bremberg, läkare och avdelningschef vid Statens Folkhälsoinstitut, utgick från ett folkhälsoperspektiv, kring närmiljöns betydelse för barns och ungas uppväxt.
Christer Hallerby, statssekreterare vid Integrations- och jämställdhetsdepartementet, redovisade erfarenheter från urbant utvecklingsarbete i nationellt och lokalt perspektiv, samt berättade om några kommande propositioner och initiativ från regeringen för att förbättra arbetet med integration, främst i syfte att dels stärka språkträningen, dels inslussningen på arbetsmarknaden. Fler i jobb snabbare är inriktningen.

Konferensen är ett av flera inslag i stadsdelsutvecklingsarbetet. Det kommer att kompletteras med några specialinriktade seminarier för ollika målgrupper. Erfarenhetsutbyte med andra kommuner är ett annat inslag.

Fikapausen förtjänar ett särskilt omnämnande. Evelyn, med ursprung i Liberia, hade bakad och tillagat ett fantastiskt "smörgåsbord" med bullar, kakor, piroger och annat smaskigt. Hon är en av dem som genom Gottsunda Factorys försorg stöttas till eget företagande. 

Upsala Nya Tidning var på plats liksom Nyhetskanalen. Inslaget i TV4s kvällsnyheter kan man kolla på via länken

http://nyhetskanalen.se/1.1328688/2009/11/11/konferens_om_stadsdelsutveckling

Biskopsvigning

Det är något högtidligt över en biskopsvigning. När det dessutom är två biskopar på en gång blir det extra ordinärt! Faktum är att jag under alla år i Uppsala, det är många numera, läst om biskopsvigningar i efterhand. Men i söndags upptäckte vi det i hyfsad tid och kunde slinka in på några av de få platser som fanns tillgängliga.
Fullsatt kyrka, antar att det var många tillresande från de områden som hör till Härnösands respektive Stockholms stift. Detta eftersom Tuulikki Koivunen Bylund skulle vigas till biskop för Härnösands stift och Eva Brunne för Stockholms stift.
Det var en anslående procession med Uppsala domkyrkas goss- och flickkör, stiftsnotarier, diakoner, standarbärare, ärkebiskopskaplan, de svenska biskoparna, biskopar från de nordiska länderna, från Filippinerna, Sydafrika och Tyskland. Men innan alla dessa tågade in anlände kungaparet med uppvaktning.

Biskopsvigningstalet hölls av ärkebiskop Anders Wejryd. Det var ett fint tal om att kombinera ett tjänande ledarskap med att ändå träda fram och leda, vara tydlig, visa vägen.

Det är en stark upplevelse att delta i en högmässa med biskopsvigning. Vacker körsång (under ledning av Margareta Raab), som alltid mäktigt orgelspel av Olle Johansson, bibeltextläsning på svenska, sydsamiska och engelska, många agerande i altartjänsten, de vackra ämbetsdräkterna, församlingens starka psalmsång. Det enda som bröt den välregisserade föreställningen var en spontan applåd efter att de båda nya biskoparna avgivit sina biskopslöften. Ovanligt, men tämligen befriande.
Några av biskoparna i de vackra skrudarna. Från höger: Carl-Axel Aurelius, Göteborg, Lennart Koskinen, Visby, Hans Stiglund, Luleå, Esbjörn Hagberg, Karlstad, Caroline Krook, Stockholm (nu emerita) och Godofredo J David, ärkebiskop för Filippinernas oberoende kyrka.
Några av biskoparna i de vackra skrudarna. Från höger: Carl-Axel Aurelius, Göteborg, Lennart Koskinen, Visby, Hans Stiglund, Luleå, Esbjörn Hagberg, Karlstad, Caroline Krook, Stockholm (nu emerita) och Godofredo J David, ärkebiskop för Filippinernas oberoende kyrka.