En keps berättar

Det kom en fråga på Facebook om Seoul, vad ska man inte missa där? Då gick mina tankar till en keps...

Nu är det över trettio år sedan jag var i Seoul, men redan då var det en trafikintensiv stad. Det var ett större äventyr 1979 än idag att ta sig till Syd-Korea, det var med viss möda som jag innan resan överhuvudtaget fick telefonkontakt med mina vänner som jag skulle besöka där. Svenska vänner, med arbete på Sveriges Ambassad.

Det jag dock kommer ihåg bäst var några turer ut från staden, bl a för att se på ginsengodlingar.

Dessutom ett kort besök i Nordkorea! Ja, alltså i form av att man gick från södra änden av förhandlingsrummet till den norra, inne i huvudkvarteret i den demilitariserade zon som heter Panmunjom. Där bedrivs stilleståndsförhandlingar sedan 1953, ända sedan dess med svensk och schweizisk militär som observatörer. De förhandlingar som bedrevs då i slutet av 1970-talet handlade i brist på viktiga frågor om symboler. De olika förhandlingsdelegationerna från Norr och Söder tävlade bl a om vem som hade högst bordsflagga. Till slut nådde bordsflaggorna taket. Stilleståndsövervakarna från Sverige och Schweiz lyckades då förhandla fram en salomonisk lösning - ena parten fick ha en LITE högre bordsflaggstång, medan andra parten fick ha en LITE stiligare bordsflaggstångsknopp! En hotande konfliktorsak kunde därmed undanröjas.

Försvarsmakten om NNSC



Kepsen som berättar är för övrigt en av flera kepsar och hattar i en liten samling, där var och en bär på minnen från resor och upplevelser runt om i världen.