Barn- och ungdomspolitiskt program för Uppsala Kommun

Programmet kommer att ges ut officiellt i en broschyr och på Uppsala kommuns hemsida. Men här finns det tillgängligt redan nu.

Barn- och ungdomspolitiskt program för Uppsala kommun

Fastställt av kommunfullmäktige 2009-12-14, gäller fr o m 2010-01-01


Syfte

Barn- och ungdomspolitiska programmet samlar och tydliggör kommunens vilja och inriktning när det gäller barn och ungdomar. Programmet lyfter fram barn- och ungdomsperspektivet som mycket betydelsefullt i samtliga kommunala verksamheter och i kommunens samarbete med andra aktörer. Programarbetet är starten på ett tydligare och mer samlat arbetssätt – en process – kring frågor för barn och ungdomar.


Utgångspunkter

Barn- och ungdomspolitiska programmet utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter samt statliga styrdokument. Programmet ska särskilt fokusera på barnets rätt till likvärdiga villkor, barnets bästa i främsta rummet, barnets rätt till liv och utveckling och barnets rätt till inflytande och delaktighet. FN:s barnkonvention gäller barn 0–18 år.

Programmet tar även sin utgångspunkt i Uppsala kommuns vision där alla människors lika värde, inneboende kraft och kreativitet respekteras och tas tillvara genom att var och en får möjlighet att påverka sin livssituation i en långsiktigt hållbar miljö som präglas av positiv dynamik, öppenhet och gemensamt ansvar.

Uppsala kommuns Hållbarhetspolicy är en annan utgångspunkt med följande övergripande inriktningsmål:

·         Uppsalaborna är delaktiga i samhällsutvecklingen och har förtroende för demokratin

·         Uppsalaborna har arbete

·         Uppsalaborna känner sig trygga

·         Uppsalaborna är jämställda

·         Uppsalaborna har ett hälsosamt liv

·         Uppsala bidrar till att hindra klimatförändringen

·         Uppsala har ett bra företagsklimat.

 

Regeringens prioriteringar inom barnrättspolitiken 2008/2009 – det strategiska arbetet med att genomföra barnkonventionen, ge bättre stöd till föräldrar, främja barns psykiska hälsa och bekämpa våld mot barn – har inarbetats i programmet. Det har även regeringens mål för ungdomspolitiken 2009 att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och till inflytande. Under hösten 2009 kommer en strategi för ungdomspolitiken att färdigställas inom Regeringskansliet.


Avgränsning

I första hand avser programmet barn och ungdomar 0–20 år, men i exempelvis arbetsmarknadsfrågor är även ungdomar tom 24 år berörda.

 


Tidsperiod och revideringar

År 2010–2014

Eventuella revideringar ska göras kontinuerligt i samband med årlig uppföljning. Programmet kan påverkas av förändringar i lagar och förordningar samt regeringens prioriteringar.

 


Ansvar

De övergripande inriktningsmålen i detta program gäller för uppdragsnämnder och kommunalt helägda bolag och i deras samverkan med varandra, myndigheter, nätverk samt frivilligorganisationer. Alla berörda nämnder och kommunalt helägda bolag ska inom sina ansvarsområden tydligt beakta barn- och ungdomsperspektivet och i sina planer förverkliga programmet. Barnkonsekvensanalyser ska genomföras och vara en del i underlaget för politiska beslut.

Uppdragsnämnder och kommunalt helägda bolag ska följa upp de övergripande inriktningsmålen i programmet. Uppföljningen sker genom att nämnder och bolag beskriver och/eller genom indikatorer belyser hur verksamheterna bidrar till att nå önskade tillstånd.

Barn- och ungdomsnämnden är tillsammans med socialnämnden för barn och unga och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden huvudansvariga för utvecklingsarbetet gällande barn- och ungdomsfrågor inom kommunen.

 


Uppföljning

Uppföljning görs av respektive nämnd eller bolag som årligen rapporterar till kommunstyrelsen (KS). Barn- och ungdomsnämnden har i samverkan med socialnämnden för barn och unga på KS uppdrag ansvaret för att årligen göra en samlad värdering av hur de övergripande inriktningsmålen nås och föreslå eventuella revideringar av programmet till KS.

 

Övergripande inriktningsmål

· Alla barn och ungdomar i Uppsala kommun växer upp under likvärdiga villkor.

· Alla barn och ungdomar i Uppsala kommun känner delaktighet och har inflytande i frågor som rör dem.

· Alla barn och ungdomar i Uppsala kommun känner trygghet och olika typer av verksamheter och aktiviteter är tillgängliga för dem.

· Alla barn och ungdomar i Uppsala kommun lever i en god fysisk och psykisk miljö.

 

Alla barn och ungdomar i Uppsala kommun växer upp under likvärdiga villkor.

Önskat tillstånd

Ansvariga

Vid all fysisk planering ger barn- och ungdomsperspektivet avtryck.

BN, BUN, FNN, FSN, GTN, MHN, KTN, KS, RBN, SBN, UAN, samtliga kommunalt helägda bolag

 

Det är enkelt för barn och ungdom att ta sig till områden och platser för utbildning, lek, idrotts-, kultur- samt fritidsaktiviteter.

BN, BUN, FNN, FSN, GTN, KTN, SBN, UAN, samtliga kommunalt helägda bolag

Föräldrar/vårdnadshavare har tillgång till föräldrastöd i olika former oavsett familjestruktur.

BUN, KTN SBN, UAN, VFN, ÖFN

Föräldrar/vårdnadshavare har kunskap om barnets rättigheter enligt FN:s barnkonvention.

BUN, UAN, VFN, ÖFN

Barn och ungdomar har kunskap om sina rättigheter enligt FN:s barnkonvention.

BUN, UAN

Barn och ungdomar har, oavsett kön, funktionsnedsättning, sexuell läggning, etnicitet, religion, kulturell bakgrund och familjestruktur, likvärdiga villkor i förskola, skola, kultur- och fritidsverksamhet samt tillgång till individuellt stöd av socialtjänsten.

BUN, KTN, SBN, UAN, ÖFN

Barn och ungdomar har teoretisk och praktisk kunskap inför kommande arbetsliv, för att kunna göra välgrundade val av fortsatt utbildning och yrkesval.

BUN, UAN, SBN

 

Alla barn och ungdomar är delaktiga och har inflytande i frågor som rör dem.

Önskat tillstånd

Ansvariga

Barn och ungdomar tillfrågas och deras synpunkter tas tillvara, redovisas och ger effekt i de kommunala besluts­underlag som rör barn kommunalt helägda och ungdomar.

Samtliga nämnder och bolag

Barn- och ungdomar kan framföra behov, önskemål och egna idéer i olika dialogformer.

BN, BUN, FNN, FSN, GTN, MHN, KTN, KS, RBN, SBN, UAN

Alla barn och ungdomar känner trygghet och olika typer av verksamheter och aktiviteter är tillgängliga för dem

Önskat tillstånd

Ansvariga

Barn och ungdomar kan delta i olika verksamheter och de behandlas lika oavsett kön, funktionsnedsättning, sexuell läggning, etnicitet, religion och kulturell bakgrund.

BUN, UAN, KTN, FNN, samtliga kommunalt helägda bolag

Barn och ungdomar har kunskap om rätten till integritet och står upp för sig själva.

BUN, KTN, SBN, UAN

Barn och ungdomar känner sig trygga i de miljöer de vistas i.

BN, BUN, GTN, FNN, RBN, SBN, UAN, VFN, ÄLN, samtliga kommunalt helägda bolag

Alla barn och ungdomar i Uppsala kommun lever i en god fysisk och psykisk miljö.

Önskat tillstånd

Ansvarig

Barn och ungdomar utsätts inte för ohälsosamma miljöer

BN, BUN, UAN, MHN, GTN, RBN, SLN, SBN, FNN, FSN, VFN, ÖFN, samtliga kommunalt helägda bolag

Barn och ungdomar utsätts inte för mobbning, trakasserier, våld och sexuella övergrepp.

BUN, SBN, UAN

Barn och ungdomar har tillgång till miljöer och evenemang som är alkohol- och drogfria.

BUN, SBN, UAN, FNN, KTN, SLN,

samtliga kommunalt helägda bolag

Barn och ungdomar har förutsättningar för hälsofrämjande levnadsvanor som leder till god fysisk och psykisk hälsa.

BUN, UAN, SBN, FNN, samtliga kommunalt helägda bolag

Barn och ungdomar har tillräckligt stöd för att inte löpa risk att utsätta sin hälsa eller utveckling för skada genom missbruk, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende.

BUN, SBN, UAN

Förklaringar på nämndförkortningar

BN - Byggnadsnämnden

BUN - Barn- och ungdomsnämnden

FSN - Fastighetsnämnden

FNN - Fritids- och naturvårdsnämnden

GTN - Gatu- och trafiknämnden

KTN - Kulturnämnden

MHN - Miljö- och hälsoskyddsnämnden

SLN - Nämnden för serveringstillstånd och lotteri

VFN - Nämnden för vuxna med funktionshinder

RBN - Räddnings- och beredskapsnämnden

SBN - Socialnämnden för barn och unga

UAN - Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

ÄLN - Äldrenämnden

ÖFN – Överförmyndarnämnden


Segregation - en komplicerad historia

Begrundar intrycken från kvällens seminarium i regi av SNS/Uppsala (SNS = Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, se www.sns.se) där rapporten "Segregationen i storstäderna" presenterades av en av författarna, Oskar Nordström Skans. Han liksom medförfattaren är docent och forskare vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering & Uppsala Universitet.

Rapporten tar i första hand upp segregationen i betydelsen rumslig åtskillnad mellan grupper, men belyser även ett bredare spektrum än bostadsmarknaden. Författarna utgår från fyra olika arenor:
* boendet
* arbetsmarknaden
* skolan
* familjebildningen

Alla aspekterna berörs utifrån utlandsfödda med ursprung i vitt skilda delar av världen. Det bär för långt att relatera alla resultaten, se mer via SNS hemsida:
Hyperlänk till
SNS

Man ska inte styra människors val, det är en viktig slutsats. Mest angeläget är att var och en får en reell chans att kunna göra val av t ex bostadsort eller område. Hur många har den möjligheten idag, i praktiken?
Man landar i den icke helt otippade slutsatsen att det är viktigt med arbete, att komma in på arbetsmarknaden.
Det finns en hel del mer att diskutera vidare utifrån rapporten och med ledning av de sociala rapporter för specifikt Uppsala som Socialnämnden för barn och unga tagit fram. Vi får ta med det i vår planering av hur vi jobbar vidare med uppföljning/uppdateringen av rapporten "Barn och ungdomar i Uppsala - en social rapport".
Men detta berör många fler nämnder och måste hanteras vidare framförallt i det som nu heter "Beredningen mot utanförskap". Beredningen har viktiga uppgifter, men jag är inte helt bekväm med dess namn.

Seminariet hölls för övrigt i de utbildningslokaler som nyttjas av bl a Gottsunda Factory, i Gottsunda. Rapporterna från det arbetsmarknadsprojektet är mycket positiva, många som kommit i arbete eller startat eget.
En som startat eget, nämligen Evelyn med ursprung i Liberia, var leverantör av aftonens förtäring, osedvanligt smarriga smörgåstårtor samt köttfärspaj. Lömskt gott! :-)

Gärna mer utbyte med Kurdistan

Tisdag 1 december 2009:

Sitter på kommunfullmäktige och deltog nyss i debatten om vänortsutbyte eller ej med den kurdiska staden Nusyabin, som ligger i Turkiet. Motionen som låg till grund för debatten var inriktad på vänortsutbyte, mycket i syfte att pressa den turkiska regimen att minska diskrimineringen av kurder. Där gick motionen snett, kommunen kan inte ägna sig åt utrikespolitik. Men ett kulturellt, ekonomiskt och socialt samarbete mellan föreningar, företag och i någon mån även politiker och förvaltningar inom Uppsala kommun skulle kunna vara givande.
Men utbytet kunde ännu hellre ske med Kurdiska regionen i Irak. Kopplingarna där är många med Sverige, inte minst i form av återvandrade svenska kurder som nu har viktiga positioner i politik och affärsliv i Irakiska Kurdistan.

Jag har varit flitig resenär till Kurdiska regionen inom Irak sedan 2006. Under 2009 har det blivit tre besök i Erbil m fl platser. Mitt intresse för kurdernas sak är stor, vilket lett till såväl flera besök till Irakiska Kurdistan som till utbildningsprojekt i Sverige för främst irakiska kurder. Kan för övrigt rekommendera Ingmar Karlssons bok "Kurdistan - landet som icke är".

Det finns goda potentialer i utökat ekonomiskt, socialt och kulturellt samarbete med t ex Irak. De nästan 120 000 personerna i Sverige med irakisk bakgrund (varav många är kurder) är en tillgång för detta. Här finns inte minst utrymme för ökad export från Sverige av såväl tjänster som varor.