Vi glömmer inte Halabja
Om man ska åka från Suelymania i Kuridiska regionen i Irak och vidare söderut mot t ex Derbendikhan och sedan Khanaqin, då passerar man strax intill staden Halabja. Staden vars namn för evigt etsat sig in i minnet, kopplat till ofattbar grymhet och tragedi.
Under kriget mellan Iran och Irak intogs staden av iranska styrkor den 15 mars 1988. Följande dag, den 16 mars 1988, svarade Iraks dåvarande president Saddam Hussein med att bomba Halabja med kemiska vapen, troligtvis nerv- och senapsgas. Anfallet leddes av Ali Hassan al-Majid, mer känd som ”Kemiske Ali”, kusin till Saddam Hussein. Som mest 7 000 människor kan ha omkommit i gasattacken, av vilka många var kvinnor och barn. Utöver dessa skadades många tusen människor svårt, fortfarande lever många med svåra handikapp och skador från den dagen .
Det är svårt att se foton och filmer från Halabja från den 17 mars 1988. Svårt för att det är så fruktansvärt, man önskar att det är en katastroffilm så att man visste att det var sminkade statister man ser. Men det är brutalt, rakt på, på riktigt. Män, kvinnor, äldre, unga, barn, husdjur… döda, förvridna av skador eller direkt dödade av giftgasen.
Men se en kort film från Halabja
Varje år hålls minnesstunder för att hedra de döda, påminna om galna diktatorers grymheter och framförallt för att samla kraft för att stärka en fortsatt demokratiska utveckling. En välförankrad och stark demokrati är den bästa garanten för att det hemska inte ska upprepas.
Tack till Samarbetskommittén för kurdiska föreningar i Uppsala för den fina minnesstund som hölls i Gränbyskolan, Uppsala. Representanter för alla riksdagspartier höll korta tal, inramat av fina tal av programledaren.
För övrigt kan noteras att numera svenska sångaren Darin Zanyar kommer från Halabja. Han har tillägnat sången "Homeless" åt offren för gasattacken.
Några foton från områdena nära Halabja
Bergskedja på gränsen mellan Irak och Iran. Foto: AAA
Jordbruksområde nära Derbendikhan. Foto: AAA
Vid en by nära Derbendikhan och Halabja. Foto: AAA
Vid oljekällor i Khanaqin.
Demokratin befäster sin ställning i Irak
Rapporterna från parlamentsvalet i Irak är positiva. Tyvärr ett antal attentat och bombdåd, men många ville vara med och rösta. Valdeltagandet beräknas till ca 60 procent. Dock mycket högre i de kurdiska områdena i norr. Enligt kurdiska tidningsuppgifter var andelen röstande 90% i Suleymania, 80% i Kirkuk, 95% i Diyala, 80% i Duhok och 80% i Erbil. Även om det är en ung demokrati fortfarande så känns den hyfsat väl etablerad. Hoppas det inte blir några bakslag när nu kohandeln och kompromissandet för attt få ihop en styrande koalition kommer igång.
I kurdiska regionen i norra Irak är det inte alls som i Baghdad. Även om oroligheter kan förekomma så känns det tämligen lugnt och tryggt att vandra på gatorna i t ex Erbil. Det satsas på ny- och ombyggnader, många tunga investeringar av såväl inhemska som utländska intressenter. Inte minst från Turkiet.
Ett hinder för utveckling och vettiga affärer är tyvärr den utbredda korruptionen. Där behövs många åtgärder för att få till ett bättre läge.
Borgen i Erbil, huvudstad i Kurdiska regionen, Irak
Här sträcker sig historien långt bakåt, sjätte århundradet före Kristus minst. Erbil kallas på kurdiska för Hewler, men namnet Erbil finner man i sumeriska skrifter från tiden 2000 f kr.
Det finns fortfarande bostäder uppe i borgen!
Foto: Anders A. Aronsson
Gottsunda Factory på G
Ägnade en stor del av dagen åt Gottsunda, främst Gottsunda Factory. Deltog på förmiddagen i ett inspirations- och utbildningspass för ett tjugofemtal arbetssökande, ett av veckans två gemensamma teoripass för gruppen. Idag var det företagaren Stefan Hanna gav tips och förslag om arbetssökning utifrån sin roll som arbetsgivare. Hans huvudteser var att vara väl förberedd och att våga sälja sig själv. En förutsättning för det senare är att man funderat över främst sina starka sidor, vågar lyfta fram det man är bra på. Inte alltid så lätt, särskilt om man som flera av deltagarna i gruppen varit utan arbete under en lång period. Men Gottsunda Factorys uppläggning är att bygga upp självkänslan, medvetenheten om egna starka sidor och därigenom modet att våga ta egna kontakter med arbetsgivare, börja bygga relationer som kan leda vidare.
Jag hoppade in i programmet med en liten komplettering och stöd till Stefans resonemang, utifrån mina tidigare erfarenheter som personaldirektör i en större koncern.
Aram Afsahi i inspirationstagen
Aram Afsahi höll sedan i en genomgång om jobbsökargruppens kommande program, berättade bl a om några jobbmässor som ordnas nu i mars. Då gives möjlighet att vid ett och samma tillfälle träffa många olika arbetsgivare med rekryteringsbehov.
Gottsunda Factory visar glädjande goda resultat hittills. Många eldsjälar som bidrar till det! Det ska bli intressant att ta del av den utvärdering som forskaren Leif Drambo fortlöpande gör. En delrapport är i faggorna.
Läs mer om Gottsunda Factory på deras hemsida. Den är i och för sig främst riktad till arbetsgivare, men under ”Vad vi gör” och sedan fliken ”Vår process” kan man läsa mer om metodiken.
I övrigt hade jag en del andra intressanta kontakter och samtal, mer om det vid annat tillfälle.
Hade vi fler dörrar att öppna skulle vi ta emot fler!
Det behövs fler platser. Jag skulle gärna se att vi tog emot fler, om vi hade lokaler, dvs boenden och lägenheter, i tillräcklig utsträckning. Bostäder är en trång sektor i Uppsala. Det ska naturligtvis även vara kompetent personal, så som vi har vid redan befintliga boenden. De utvärderingar som Socialnämnden för barn och unga gjort visar att ungdomarna vid de boenden vi har i Uppsala trivs bra och känner sig väl bemötta. För det yngre barn/ungdomar som kommer försöker vi finna familjehem i första hand.
Redan nu är Uppsala en av de kommuner i landet som tar emot flest, vi har 62 kontrakterade platser. Det är bara Stockholm som tar emot fler, de har 81 platser.
34 nya barn togs emot under 2009. Men alla platser var förstås fyllda, övriga kom tidigare år. Ungdomarna BOR ju här nu, under varierande tidsperioder, på de boenden som kommunen kontrakterat. De ska snabbast möjligt in i skolgång, lära sig svenska, komma in i svenska samhället och tränas i att sköta sitt eget hushåll. Många av dem är aktiva i olika idrottsföreningar, vilket är ett bra sätt att komma i kontakt med andra ungdomar.
För att underlätta för ungdomarna att komma in i det svenska samhället skulle det vara bra om vi kunde få till ett system med något slags kontakt/fadderfamiljer. Familjer som då och då öppnar sitt hem för en eller ett par av ungdomarna. Formerna för detta skulle behöva kollas närmare. Ett sådant arrangemang skulle vara ett komplement till ungdomarnas ordinarie boende och till gode man (särskild stödperson för ekonomisk/juridiska frågor, tillsatt av Överförmyndarnämnden).
F ö kan man notera att antalet platser vid mandatperiodens början 2007 var 8.
Segregation - en komplicerad historia
Rapporten tar i första hand upp segregationen i betydelsen rumslig åtskillnad mellan grupper, men belyser även ett bredare spektrum än bostadsmarknaden. Författarna utgår från fyra olika arenor:
* boendet
* arbetsmarknaden
* skolan
* familjebildningen
Alla aspekterna berörs utifrån utlandsfödda med ursprung i vitt skilda delar av världen. Det bär för långt att relatera alla resultaten, se mer via SNS hemsida:
Hyperlänk till SNS
Man ska inte styra människors val, det är en viktig slutsats. Mest angeläget är att var och en får en reell chans att kunna göra val av t ex bostadsort eller område. Hur många har den möjligheten idag, i praktiken?
Man landar i den icke helt otippade slutsatsen att det är viktigt med arbete, att komma in på arbetsmarknaden.
Det finns en hel del mer att diskutera vidare utifrån rapporten och med ledning av de sociala rapporter för specifikt Uppsala som Socialnämnden för barn och unga tagit fram. Vi får ta med det i vår planering av hur vi jobbar vidare med uppföljning/uppdateringen av rapporten "Barn och ungdomar i Uppsala - en social rapport".
Men detta berör många fler nämnder och måste hanteras vidare framförallt i det som nu heter "Beredningen mot utanförskap". Beredningen har viktiga uppgifter, men jag är inte helt bekväm med dess namn.
Seminariet hölls för övrigt i de utbildningslokaler som nyttjas av bl a Gottsunda Factory, i Gottsunda. Rapporterna från det arbetsmarknadsprojektet är mycket positiva, många som kommit i arbete eller startat eget.
En som startat eget, nämligen Evelyn med ursprung i Liberia, var leverantör av aftonens förtäring, osedvanligt smarriga smörgåstårtor samt köttfärspaj. Lömskt gott! :-)
Gärna mer utbyte med Kurdistan
Sitter på kommunfullmäktige och deltog nyss i debatten om vänortsutbyte eller ej med den kurdiska staden Nusyabin, som ligger i Turkiet. Motionen som låg till grund för debatten var inriktad på vänortsutbyte, mycket i syfte att pressa den turkiska regimen att minska diskrimineringen av kurder. Där gick motionen snett, kommunen kan inte ägna sig åt utrikespolitik. Men ett kulturellt, ekonomiskt och socialt samarbete mellan föreningar, företag och i någon mån även politiker och förvaltningar inom Uppsala kommun skulle kunna vara givande.
Men utbytet kunde ännu hellre ske med Kurdiska regionen i Irak. Kopplingarna där är många med Sverige, inte minst i form av återvandrade svenska kurder som nu har viktiga positioner i politik och affärsliv i Irakiska Kurdistan.
Jag har varit flitig resenär till Kurdiska regionen inom Irak sedan 2006. Under 2009 har det blivit tre besök i Erbil m fl platser. Mitt intresse för kurdernas sak är stor, vilket lett till såväl flera besök till Irakiska Kurdistan som till utbildningsprojekt i Sverige för främst irakiska kurder. Kan för övrigt rekommendera Ingmar Karlssons bok "Kurdistan - landet som icke är".
Det finns goda potentialer i utökat ekonomiskt, socialt och kulturellt samarbete med t ex Irak. De nästan 120 000 personerna i Sverige med irakisk bakgrund (varav många är kurder) är en tillgång för detta. Här finns inte minst utrymme för ökad export från Sverige av såväl tjänster som varor.
Adoption eller vårdnadsöverflyttning?
Nu behöver man ju inte gå till adoption för att få en tryggare tillvaro för barnet. En enklare väg är vårdnadsöverflyttning, vilket vi i Socialnämnden för barn och unga i Uppsala (i våra individutskotts arbete, där myndighetsärenden hanteras) förordat och gör förfrågan om fortlöpande. Detta speciellt i de fall där vi ser att det faktiskt inte är aktuellt att avsluta en familjehemsplacering. Tyvärr är det i en del fall helt uppenbart att föräldrarna inte kan klara sin föräldraroll och det ansvar som det innebär att sätta barn till världen. Vilket ansvar man tar som förälder är främst det allmänmänskliga, men det finns även uttryckt i Föräldrabalken, kapitel 6, om vårdnadsplikten (citerat nedan)
Vår utgångspunkt är alltid barnets bästa, med utgångspunkt i Socialtjänstlagen och Barnkonventionen.
Vad vårdnadsöverflyttning innebär juridiskt kan man läsa mer om här: Familjerätt på nätet
Adoption kan säkert vara aktuellt i fler fall än idag, men det finns som synes redan nu en fungerande form för att stärka barnets trygghet vid långvarig, fortlöpande familjehemsplacering, dvs vårdnadsöverflyttning.
Anders A. Aronsson (FP)
ordförande Socialnämnden för barn och unga, Uppsala
Från Föräldrabalken,
6 kap. Om vårdnad, boende och umgänge
Inledande bestämmelser
1 § Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn
skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte
utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.
Lag (1983:47).
2 § Barn står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, om
inte rätten har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt
förordnade vårdnadshavare. Vårdnaden om ett barn består till dess att
barnet fyller arton år eller dessförinnan ingår äktenskap.
Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets
personliga förhållanden och skall se till att barnets behov enligt 1 §
blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att
barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder,
utveckling och övriga omständigheter samt skall bevaka att barnet får
tillfredsställande försörjning och utbildning. I syfte att hindra att
barnet orsakar skada för någon annan skall vårdnadshavaren vidare
svara för att barnet står under uppsikt eller att andra lämpliga
åtgärder vidtas.
Om ansvaret i frågor som gäller barnets ekonomiska förhållanden
finns bestämmelser i 9-15 kap. Lag (1994:1433).
2 a § Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om
vårdnad, boende och umgänge.
Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas
avseende särskilt vid
- risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts
för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls
kvar eller annars far illa, och
- barnets behov av en nära och god kontakt med båda
föräldrarna.
Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets
ålder och mognad. Lag (2006:458).
/Det finns fler paragrafer i kapitel 6, se hela Föräldrabalken /
Stadsdelsutveckling med sociala perspektiv
Konferens om stadsdelsutveckling
Onsdag 11 november möttes politiker och tjänstemän i Gottsunda för att diskutera bland annat arbetet för att förbättra uppväxten för barn, ungdomar och vuxna i olika områden i Uppsala.
Ett hundratal av kommunens tjänstemän och politiker, men också samarbetspartners från till exempel polis och kyrka, hade samlats på Gottsunda Dans och Teater för att prata om hur socioekonomiska förhållanden och närmiljö påverkar uppväxten.Konferensen inleddes av ordföranden i Socialnämnden för barn och unga, Anders A. Aronsson (FP) och samordnare Hilde Klasson, Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad.
Johan Lindqvist från utvärderingsenheten vid Kommunikation & IT, Uppsala kommun, redogjorde för statistik kring socioekonomiska förhållanden i Uppsalas olika stadsdelar.
Sven Bremberg, läkare och avdelningschef vid Statens Folkhälsoinstitut, utgick från ett folkhälsoperspektiv, kring närmiljöns betydelse för barns och ungas uppväxt.
Christer Hallerby, statssekreterare vid Integrations- och jämställdhetsdepartementet, redovisade erfarenheter från urbant utvecklingsarbete i nationellt och lokalt perspektiv, samt berättade om några kommande propositioner och initiativ från regeringen för att förbättra arbetet med integration, främst i syfte att dels stärka språkträningen, dels inslussningen på arbetsmarknaden. Fler i jobb snabbare är inriktningen.
Konferensen är ett av flera inslag i stadsdelsutvecklingsarbetet. Det kommer att kompletteras med några specialinriktade seminarier för ollika målgrupper. Erfarenhetsutbyte med andra kommuner är ett annat inslag.
Fikapausen förtjänar ett särskilt omnämnande. Evelyn, med ursprung i Liberia, hade bakad och tillagat ett fantastiskt "smörgåsbord" med bullar, kakor, piroger och annat smaskigt. Hon är en av dem som genom Gottsunda Factorys försorg stöttas till eget företagande.
Upsala Nya Tidning var på plats liksom Nyhetskanalen. Inslaget i TV4s kvällsnyheter kan man kolla på via länken
http://nyhetskanalen.se/1.1328688/2009/11/11/konferens_om_stadsdelsutveckling
Klart för samkönade äktenskap även i kyrkan
Kyrkomötets beslut ligger i linje med det kristna kärleksbudskapet. Jag har svårt att förstå motståndarna, speciellt de som hävdar att öppnar man för samkönade äktenskap så kommer på sikt samhället att dö ut. Men snälla, bara för att man öppnar för samkönade äktenskap OCKSÅ, så innebär det inte att förekomsten av äktenskap mellan kvinna och man försvinner! Det torde för evärdelig tid fortsätta att vara det vanligast förekommande. Risken för uteblivna barnaskaror är obefintlig.
För övrigt hade jag glädjen att i somras vara vigselförrättare, i solnedgången, vid Laholmsbukten, med stillsamt vågskvalp från Kattegatt i bakgrunden. Det var två goda vänner som gifte sig, två kvinnor för övrigt. Tur att de inte inväntade kyrkomötets beslut, då hade jag inte fått glädjen att viga dem!
Foto: Göran Dahlberg
Framåt i Gottsundaprocessen - trots tidvis knagglig väg
Fotot: Barn från förskolan Växthuset tog den 2 oktober de första spadtagen för ombyggnad av Gottsunda Centrum.
Det går framåt för Gottsundaprocessen, även om vägen tidvis varit knagglig.
Så kan man kort sammanfatta den rapport som Trine Wirén förtjänstfullt skrivit som praktikarbete inom Pol.mag.-programmet vid Uppsala Universitet. Trine föredrog rapporten för Socialnämnden för barn och unga onsdag 21 oktober. Efter diverse olika turer med uppdrag från kommunfullmäktige som inte kommit med i Uppsala kommuns styrdokument IVE (Inriktning - Verkesmahet - Ekonomi) så är det nu ordning på detta. Tydliga uppdrag till alla nämnder och styrelser att inom sina respektive verksamhetsområden bidra till en positiv utveckling i Gottsundaprocessen.
Det är inte lätt att få alla kommunala verksamheter att dra åt samma håll, men vad gäller Gottsundas utveckling finns i vart fall en mycket tydlig politisk viljeinriktning. Med viss ihärdighet kommer vi som är med i den politiska styrgruppen för arbetet att driva på på allehanda kanter.
"Vind i seglen för Gottsundaprocessen" skrev Upsala Nya Tidning redan lördag 17 oktober. Hade artikeln kommit på söndagen hade det blivit som födelsedagspresent! :-)
Gärna fler poliskontor
Uppsala 2009-10-06
Polisstyrelsen Uppsala län
UPPSALA
Förslag om övervägande om lokala poliskontor
De oroligheter som förekommit augusti/september 2009 i bl a Gottsunda och Stenhagen med skadegörelse av olika slag och inslag av stenkastning mot polis och räddningstjänst har ytterligare markerat vikten av det nära samarbete som pågår mellan bl a Uppsala kommun och polisen. Det Lokala utvecklingsavtal som Uppsala kommun har med Integrations- och jämställdhetsdepartementet fullföljs mer i detalj i en strategisk plan och i det avtal mellan Polisen och Uppsala kommun som snart är klart.
En kontinuerlig närvaro av polisen är ett av grundvillkoren för att skapa tryggare stadsdelar och motverka social oro. Framförallt handlar det om att bygga upp goda relationer med de boende i området, inte minst ungdomar. En förutsättning för det är god kontinuitet i bemanningen. Dessa önskvärda effekter skulle underlättas genom att ett lokalt poliskontor etablerades i Gottsunda och gärna även i fler stadsdelar.
I torsdags, den 1 oktober, invigdes ett nytt poliskontor i Älvsjö i södra Stockholm. Där bor närmare 23 700 personer. I Gottsunda med omgivande stadsdelar bor för övrigt närmare 23 700 personer. Erfarenheterna av att ha flera lokala poliskontor verkar goda i Stockholm, eftersom fler öppnas.
Det vore mot denna korta bakgrund värdefullt om polisstyrelsen Uppsala län initierade en översyn av de hittillsvarande principerna att inte satsa på fler lokala kontor i Uppsala. Vilka erfarenheter finns från andra polismyndigheter? Vilka slutsatser kan dras av polisen egen utvärdering av Gottsundasatsningen hittills?
Eftersom fastighetsägare i området kan erbjuda lokaler till polisen till mycket låg kostnad, rentav närmast hyresfritt, så ska inte lokalkostnaderna vara en hindrande faktor.
Jag har samrått med Folkpartiets ordinarie ledamot i Polisstyrelsen Ann-Cathrin Larsson om detta brev, hon stödjer förslagen från mig.
Med vänlig hälsning
Anders A. Aronsson
Ersättare (FP) i polisstyrelsen Uppsala län
-----
Radio Uppland gjorde en intervju om detta tisdag afton, lyssna! "FP vill ha närpoliskontor"
-----
Brevet föranledde även en kommentar i TV4 Upplands kvällssändningar.
På väg in i svenska samhället
Andra delar av uppdraget är däremot direkt inspirerande och roligt. Som onsdag kväll sista september. Besök på ett av hemmen för ensamkommande ungdomar från andra länder, ungdomar som flytt från oftast mycket svåra och utsatta förhållanden, krigstillstånd t ex. Lite snack med personalen, middag gemensamt med personalen och ungdomarna, sedan en lång pratstund som jag och min kollega Beatrice från nämnden och Individutskott Öster hade med bara ungdomarna, utan personal.
Alla ungdomarna på detta boende har permanent uppehållstillstånd, PUT. De är mellan 15 och 18 år, de äldre av dem vill gärna flytta till egen lägenhet och rå sig själva. Men på detta boende har varje person sitt eget rum, sedan delar man på övriga utrymmen, det ska ju vara som ett hem, så gott det nu går.
Det var flera olika saker som ungdomarna ville diskutera med mig och Beatrice. De trivdes i stort sett, men hade synpunkter på ett och annat. Vilka ungdomar har inte det på hur det är hemma?
Gemensamt verkade också vara att de är ambitiösa. De vill lära sig mer i skolämnena i takt med att kunskaperna i svenska blir allt bättre. De ville också lära mer om Sverige, se mer av sitt nya hemland. Några tränar fotboll flera gånger i veckan, andra är aktiva med annat. Alla kommunicerar förstås via nätet, alla hade förstås egna e-postadresser. Jodå, jag ska skicka de foton vi tog till de vi träffade, som jag lovade.
Varje ensamkommande barn/ungdom har en god man, som det heter, som tillvaratar deras intressen och stöttar som en slags förmyndare, till de blir myndiga. Men man kan fundera på om det inte skulle vara värdefullt att var och en av ungdomarna fick erbjudande om en fadderfamilj. En familj som kunde fungera som extra-släktingar och som brygga till fler, andra kontakter in i det svenska samhället. En familj som blir ett komplement till den fostran som ändå sker på boendet/hemmet för ensamkommande.
Den idén är värd att fundera vidare på.
Det är inget ungdomsuppror
Det är inget ungdomsuppror
Alla de 15 000 människor som bor i Gottsunda och Valsätra har rätt till en lugn och trygg miljö. Långsiktigt handlar det självklart om att alla människor i området kan känna framtidstro så att unga inte lockas in i kriminalitet. Mer kortsiktigt handlar det om att polisen har resurser att närvara och om än fler fältassistenter såväl dag- som kvällstid. Alliansregeringen arbetar aktivt för att öka antalet poliser och stärka insatserna mot ungdomsbrott.
Folkpartiet har nu i Alliansregeringen också fått gehör för att det ska skjutas till 10 miljarder kr till kommunerna för att värna välfärden. I kommande budgetförhandlingar i Uppsala kommun kommer vi att driva ökade resurser till socialtjänstens förebyggande arbete i Uppsala.
Den senaste tiden har det varit mycket oroligt i Gottsunda och Valsätra. Anlagda bilbränder, en brandbomb in i badhuset, stenkastning och vandalisering har rapporterats från området flera nätter i rad. Det är givetvis helt oacceptabelt. Det är en liten grupp som med dessa våldsamheter stör och förstör för väldigt många. För det är viktigt att understryka att den absoluta majoriteten inget hellre vill än att leva i lugn och ro, trivas i sin naturnära stadsdel med stort kulturutbud.
Sociala missförhållanden och arbetslöshet är självklart en förklaring till oroligheterna. Men vi måste vara tydliga med att utanförskap aldrig kan bli en ursäkt för att vandalisera och skapa otrygghet.
Boende i Gottsunda och Valsätra har självklart rätt att känna samma trygghet som människor i övriga Sverige. Uppsalahem och andra stora hyresvärdar har under flera år arbetat med att hålla bostäder, trappuppgångar och grönytor i allt bättre skick. Det bidrar till ökad trivsel och till att bilden av området blivit mer positiv.
På kort och lång sikt behövs dock fler åtgärder för att motverka våldet. Det handlar om ökat föräldrastöd, sociala insatser, ideella krafter samt insatser genom polis och skola.
Vi vill framför allt sätta fingret på två insatser som vi bedömer som särskilt viktiga för tryggheten.
För det första måste polisen punktmarkera den lilla grupp personer i åldern 20-30 år som står för oroligheterna och som har ett kriminellt förflutet. Vi vet att dessa äldre kriminella drar med sig yngre.
Det är absolut ingen ungdomsrörelse som gör uppror utan en liten begränsad grupp. I Stockholm har det så kallade Nova-projektet, där polisen punktmarkerat personer i den organiserade brottsligheten, varit en lyckad strategi. En motsvarande insats kan vara en viktig del i hur Uppsalapolisen bör agera i detta fall.
Polisen måste även genomföra sina insatser i området på ett lugnt och balanserat sätt. Så verkar inte varit fallet under den oroliga sista helgen i augusti.
För det andra behöver vi fler lugnande krafter ute på gatorna på nätterna. Polisen kommer att öka sin närvaro i Gottsunda och Valsätra, men det är centralt att fältassistenterna blir än mer aktiva ute. Polisen kan genom sin närvaro förebygga brott akut, medan fältassistenterna på ett annat sätt bygger förtroendefulla relationer och förtroende för samhället.
Fältassistenter skapar relationer med ungdomar och finns till för dem som behöver stöd. Ökat inslag av nattvandrare, "Vuxna på stan", är också angeläget.
KFUM:s fritidsgård och dess verksamhet har i sammanhanget en oerhört viktig roll, liksom idrotts- och kulturföreningar av olika slag, till exempel med hiphop på Musicalen. Genom bland annat Gottsunda Factory satsas stort på stöd för att skaffa jobb eller starta eget. I början av oktober öppnar landstinget en speciell ungdomsmottagning.
De åtgärder vi föreslår kräver självklart resurser. Alliansregeringen har prioriterat mer resurser till polisen och det behövs ytterligare satsningar på rättsväsendet. För att kommunen ska klara att satsa mer även på socialt arbete behöver Uppsala ökade statliga resurser, vilket nu blir verklighet genom ökade statsbidrag till kommunerna. I Uppsala kommun kommer folkpartiet arbeta för att pengar ska anslås för att klara att stärka det socialt förebyggande arbetet i hela kommunen.
I Uppsala kommun kommer Folkpartiet att verka för att pengar ska anslås för att klara att stärka det socialt förebyggande arbetet i hela kommunen.
Vi kan inte låta ett fåtal personer störa och förstöra för en hel stadsdel. I det arbetet har vi alla ett ansvar att hjälpa till. Det krävs än mer insatser från polisen, politiker, kommunens medarbetare, föreningsliv, hyresvärdar och inte minst från de boende själva. Hela samhället behöver kraftsamla för tryggare miljö i Gottsunda och Valsätra.
Erik Ullenhag
riksdagsledamot (FP)
Karolina Hilding
Kommunalråd (FP)
Anders A Aronsson
ordförande (FP) i socialnämnden för barn och unga
UNT 8/9 2009
"Hellre stöd och vård på hemmaplan eller i familjehem."
Publicerad: 2009-09-04 i Upsala Nya Tidning
Kostnaderna för HVB-placeringar
SVAR på Anna Norrmans (MP) insändare 29/8.
Uppsala kommuns kostnader för behandlingsplaceringar för barn och unga har under flera år haft en skenande utveckling. Den bryts nu genom åtgärder från socialnämnden för barn och unga (SBN). Barnens bästa är utgångspunkten. Hellre stöd och vård på hemmaplan eller i familjehem. Placering på hvb (hem för vård och boende) ska användas enbart vid komplicerade fall för ungdomar med stora behandlingsbehov. Varje beslut baseras på de kompetenta tjänstemännens bedömningar.
Anna Norrman (MP) förundras över att Malmö använts som jämförelsekommun. Det framstår som om Malmö är det enda som vi jämfört med. Det är felaktigt. Det är oroande om Norrman under sin tid som ersättare i nämnden kan ha missat att vi jämfört antalet placeringsdygn och kostnader för HVB med Sveriges femton största kommuner. Den visar att Uppsala låg i topp 2007 högt över genomsnittet både vad gäller antal placeringsdygn och kostnader. Det totala antalet placeringsdygn i Stockholm låg 20 procent högre än i Uppsala. Detta i en kommun med 324 procent fler invånare. Det är orimligt!
Det är intressant att Anna Norrman pekar på bristerna i Malmö, en kommun där just MP ingår i den styrande koalitionen med S och V.
I Uppsala bryter den borgerliga alliansen den tidigare skenande kostnadsutvecklingen. Besluten i SBN om nya riktlinjer och om att minska kostnaderna HAR fattats i politisk enighet – inkluderande ledamoten från MP.
Anders A Aronsson (FP)
ordförande i socialnämnden för barn och unga, Uppsala
-------
Ska komplettera med Anna Norrmans insändare här!
Glimt från mediainslag om Gottsunda m.m. hösten 2009 - del 7
i
Publicerad: 2009-09-02 i Upsala Nya Tidning
GOTTSUNDA. Efter de senaste dagarnas oroligheter i Gottsunda höjs röster för att
kommunen ska bidra till att fler nattvandrare kommer ut på gatorna.
Glimt från mediainslag om Gottsunda m.m. hösten 2009 - del 6
Ökade insatser i Gottsunda
- Vi ska vara på plats i takt med behovet, dygnet runt. Målet är att gripa och lagföra de personer som deltagit i kravallerna, säger han.
Parallellt ska antalet områdespoliser öka dagtid.
- Vi måste synas också då. Det har vi varit lite dåliga på. De som deltagit i kravallerna gillar inte att vi är här. Vi ska bli en mer lokalt anknuten områdespolis.
Parallellt ökar Uppsala kommun sina insatser. Enligt Anders A Aronsson (FP) ordförande i socialnämnden för barn och unga ska kommunen öka samarbetet mellan myndigheter, föreningar och andra som är aktiva i Gottsunda i dag.
- Det ska bli mer nattvandringar med föräldrar på stan. Men vi måste också öka våra fältinsatser från kommunens socialtjänst. Hur mycket vet jag inte i dag, säger Anders A Aronsson.
Gottsundas olika områdesgrupper och skolan ska också sammankallas i arbetet.
Vad förväntas ni uppnå?
- Vi vill markera att vi inte accepterar det som skett under helgen. Det bor 11 000 människor i Gottsunda som vill kunna leva ett tryggt liv. Det ska inte förstöras av 30-40 bråkstakar.
Är inte kravallerna ett symtom på att utanförskapet är stort i stadsdelen?
- Visst spelar det in. Men det motiverar inte att man bränner bilar och misshandlar människor. Många kommer från andra delar av världen och har det svårt - men det är bara en liten klick som står för oroligheterna, säger Anders A Aronsson.
Han tycker inte att myndigheterna blev tagna på sängen av det inträffade.
Det gör dock Roger Hellström.- Delvis blev vi det. Men det möte vi haft i dag visar att vi snabbt kunnat öppna kontakterna med de flesta som verkar i området, säger han.
Räcker insatserna?
- De åtgärder vi planerat för måste vi tro räcker. Men det vet man aldrig.
Av: Lennart Lindström [email protected]
Glimt från mediainslag om Gottsunda m.m. hösten 2009 - del 5
Krismöte i dag om oroligheterna
Gottsunda. "Alla goda krafter måste sättas in"
Glimt från mediainslag om Gottsunda m.m. hösten 2009 - del 4
Om kommunens insatser m.m.
Från TV4 Uppland den 2 september
Om kommunens insatser m.m.
"Bilbränder och bråk ska snart vara ett minne blott"
Efter helgens oroligheter i Gottsunda - nu satsar Uppsala kommun hårt för att ska komma till rätta med missförhållandena i Gottsunda.
- Vi vill markera att vi inte accepterar det som skett under helgen, säger Anders A Aronsson (FP) i ett pressmeddelande.
Uppdaterad Thu Sep 03 04:57:32 CEST 2009
Det är Socialnämnden för barn och unga, SBN, och polisen som tillsammans ska arbeta för att skapa ett lugnare Gottsunda. Polisen lovar att stärka sin bevakning av stadsdelen.
För kommunens del handlar det på kort sikt om följande åtgärder:
· Genomgång av de fältinriktade insatserna från socialtjänsten/råd och stöd. Det sker redan idag ett omfattande fältinriktat arbete, men det kan behöva vässas än mer.
· Initiativ till fler insatser av nattvandrare. Det lokala Brottsförebyggande Rådet har alla kontakter för detta, fler från föreningsliv m fl behöver troligtvis aktiveras.
· Kontakt med KFUM Fryshuset om att starta verksamhet av typ ”Lugna Gatan”. Möte om detta hålls redan onsdag 2 september.
· Aktivera fler kommunala enheter för insatser inom respektive ansvarsområde. Det handlar t ex om fritids- och naturvårdsverksamheten och gatukontoret.
· Gottsundas områdesgrupp, samarbetsorgan för en mångfald myndigheter, fastighetsägare, skola, föreningar m fl, sammankallas till möte snarast, hålls redan i början av september.
· Kommunen tar initiativ till en samling för de föreningar som är aktiva i Gottsunda.
· Redan tidigare har markerats behovet av ungdomsmottagning i Gottsunda samt stärkt studie- och yrkesvägledning.
Glimt från mediainslag om Gottsunda m.m. hösten 2009 - del 3
SD vill ha utegångsförbud
Efter upploppstendenserna i flera Uppsalastadsdelar på senaste tiden lägger nu Sverigedemokraten Joakim Larsson fram en en motion i kommunfullmäktige i Uppsala om att tillfälliga utegångsförbud för ungdomar ska kunna utfärdas i samband med framtida oroligheter.
Men det här tror inte Anders A Aronsson, folkpartisktisk ordförande i Socialnämnden för barn och unga, är någon vettig lösning för Uppsalas del. I stället är det viktigt att - som nu - allt fler vuxna engagerar sig som nattvandrare och annat för att förebygga oroligheter, säger han till Upplandnytt.
Från www.uppsalafria.nu
Den senaste tidens händelser i Gottsunda har inte gått landets främlingsfientliga krafter förbi. På hemsidor och bloggar kommenterar flera nazistiska och nationalistiska grupper tilldragelserna i stadsdelen.
Händelseutvecklingen i Gottsunda har rört upp känslor i flera läger, däribland hos ett flertal nationalistiska eller öppet nazistiska grupper. Många från stadsdelen har vittnat om hur unga från området reagerat på vad som uppfattats som provokationer och övervåld från polisen, men de främlingsfientliga tycks göra en annan analys. Bråken beror på ”invandrargäng” och mångkultur”.
”Invandrargäng har krossat rutor och satt eld på bilar. När två män försökte ingripa mot skadegörelsen blev de misshandlade. Under söndagsnatten kastades även en brandbomb in i ett badhus och räddningstjänst fick under polisbeskydd rycka ut till platsen”, skriver Nationaldemokraternas partiorgan Nationell idag.
Som en röd tråd genom i stort sett allt som öppet nazistiska Info 14 skriver löper anklagelsen om att det mediala och politiska etablissemanget anstränger sig för att skyla över de problem som nyhetssajten menar har sitt ursprung i det mångetniska samhället. Denna gång är det Anders A. Aronsson (FP), ordförande i socialnämnden för barn och unga i Uppsala kommun, som pekas ut av nazisterna:
”Politikerna påstår sig vara oroade över utvecklingen och drar omedelbart gamla floskler om utanförskap och långsiktiga lösningar som att renovera någon sliten fritidsgård och skapa sysselsättning för ungdomarna i kommunen. Ordförande i socialnämnden tillika folkpartisten Anders A. Aronsson tycker det är viktigt att poängtera att inte alla som bor i Gottsunda är kriminella. Att detta är ett mångkulturellt problem har nog majoriteten av det svenska folket troligen redan begripit men Aronsson kämpar in i det sista, på ett något parodiskt sätt, för att få bort fokus från detta.”
Även på det främlingsfientliga forumet Nordisk.nu diskuteras Gottsunda. Signaturen GB-Jansson är upprörd över att polisen anmälts efter bråken i stadsdelen:
”Polisen har tillsatt en utredning om huruvida de handlade fel (tog i lite för hårt) mot samhällsdestruktörerna under ingripandet. Vilken fruktansvärd undfallenhet mot dessa ligister!”
Samma sak upprör Jan Rume, gruppledare för Sverigedemokraterna i Blekingekommunen Ronneby, som på sin blogg föreslår att polisen ska kasta anmälningarna i papperskorgen:
”Är det någon som är förvånad, nu kommer varenda polis som vågar att ingripa vid kravaller som i Rosengård, Gottsunda och Göteborg att anmälas det kan vi vara så säkra på. Först lockar man ut polisen genom att starta kravaller, bränder och vandaliserar, sen kastar man sten, sparkar på polishund m.m. Sen tror man polisen ska behandla dem med silkesvantar. Bara att hoppas denna anmälan hamnar i runda arkivet så fort som möjligt.”
Ivar Andersen
----------------------------------
Till denna artikel på nätet gjorde jag, Anders AA alltså, en kommentar i direkt anslutning:
Om de som kommenterar mina uttalanden åtminstone höll sig till vad jag sagt så vore det tacknämligt. (Riktar mig i detta inte mot Uppsala Fria, utan de inslag på nätet som de relaterar),
Inte i någon av mina många uttalanden i media har jag pratat om att bilbränder och stenkastning mot polisen har att göra med utanförskap. Vad jag sagt är att det är åt h-e (även om jag vanligtvis sagt oacceptabelt) att bränna eller på andra sätt förstöra bilar för folk. Helt obegripligt dessutom att kasta sten på brandbilar! Inte i någon av intervjuerna har jag ens berört begreppet "utanförskap". Kommunens insatser i kortare perspektiv kan man finna via www.uppsala.se
Den analys man kan göra efter att ha lyssnat på såväl polisen som många som bor i området, det är att ett gäng kriminella står för skadegörelsen. Det handlar om ett litet antal personer, men även få personer kan orsaka mycket skada. De närmare 10 00 personer som bor och trivs i Gottsunda har rätt till en trygg miljö och det är naturligtvis främst polisens uppgift att trygga lag och ordning.
För övrigt kan man kostatera att det tyvärr varit bränder även i de icke speciellt mångkulturella områdena Eriksberg och Luthagen. Eländigt och oacceptabelt även där.
Anders A. Aronsson (FP)
ordförande i Socialnämnden för barn och unga
Uppsala kommun