Träffsäkerhet??
Ikväll var det dags igen, dags att öva träffsäkerheten. Snart är det oktober och då gäller det att vara väl förberedd för älgjakten hemma i Värmland.
Hela viltvården i Sverige bygger på ideella insatser. Utöver själva jakten, i mitt fall älgjakten, så övar de flesta jägare sin träffsäkerhet inför jaktsäsongen. Då gäller det att det finns skjutbanor att öva vid. Undrar hur många timmar, dagar, veckor som t ex Alf Rosén, banchefen för Ekebyboda skjutbana utanför Uppsala, lägger ner som funktionär vid skjutbanan. Han är inte ensam, det är många av funktionärerna jag känner igen, många som lägger mycket tid. I maj/juni och nu augusti/september, varje tisdag och torsdag, så är skjutbanan öppen en god bit av aftonen/kvällen. Det är en stor organisation att bemanna: expeditionen, skyttekurerna och markörerna. Förmodligen fler. Effektivt organiserat och en väl fungerande skjutbana.
Men själva skytteresultatet får man liksom klara av helt ensam. Det gäller att först träffa en stillastående älg (pappälg) som befinner sig en bra bit bort, det kan väl vara sådär hundra meter? När man skjutit första skottet, så börjar den eländans älgen att röra på sig, den glider iväg på räls och nu gäller det att snabbt som rackarn få fram ett nytt skott i loppet, sikta och träffa - inom angivet område på pappälgen. Detta upprepas, fast med älgen glidande åt andra hållet. Fyra skott i varje serie, alla skall hamna inom träffytan.
Idag fick jag till en godkänd serie i vart fall, nu återstår att klara två ytterligare. Det får bli nästa vecka.
Hela viltvården i Sverige bygger på ideella insatser. Utöver själva jakten, i mitt fall älgjakten, så övar de flesta jägare sin träffsäkerhet inför jaktsäsongen. Då gäller det att det finns skjutbanor att öva vid. Undrar hur många timmar, dagar, veckor som t ex Alf Rosén, banchefen för Ekebyboda skjutbana utanför Uppsala, lägger ner som funktionär vid skjutbanan. Han är inte ensam, det är många av funktionärerna jag känner igen, många som lägger mycket tid. I maj/juni och nu augusti/september, varje tisdag och torsdag, så är skjutbanan öppen en god bit av aftonen/kvällen. Det är en stor organisation att bemanna: expeditionen, skyttekurerna och markörerna. Förmodligen fler. Effektivt organiserat och en väl fungerande skjutbana.
Men själva skytteresultatet får man liksom klara av helt ensam. Det gäller att först träffa en stillastående älg (pappälg) som befinner sig en bra bit bort, det kan väl vara sådär hundra meter? När man skjutit första skottet, så börjar den eländans älgen att röra på sig, den glider iväg på räls och nu gäller det att snabbt som rackarn få fram ett nytt skott i loppet, sikta och träffa - inom angivet område på pappälgen. Detta upprepas, fast med älgen glidande åt andra hållet. Fyra skott i varje serie, alla skall hamna inom träffytan.
Idag fick jag till en godkänd serie i vart fall, nu återstår att klara två ytterligare. Det får bli nästa vecka.
Kommentarer
Trackback