Misslyckad vård av sköra barn
/Debattartikel i Upsala Nya Tidning 18 februari 2009/
Misslyckad vård av sköra barn
Misslyckad vård av sköra barn
En stor del av den sociala barn- och ungdomsvården i Sverige är ett misslyckande. Folkpartiet föreslår en rad åtgärder för att höja kvaliteten. Det är bråttom - varje dag som går råkar barn illa ut, skriver Cecilia Wikström och Anders A Aronsson.
Föräldrarna och resten av familjen är de mest betydelsefulla personerna i ett barns liv. Lärare och personal i förskola och i skola är viktiga för barnets utveckling. Andra vuxna i barnets omgivning utgör viktiga komplement. När föräldrarna av olika skäl sviktar i sin omsorg och inte förmår ta sitt föräldraansvar påverkar det hela barnets livssituation och kan skada tilliten och tryggheten långt in i vuxen ålder.
Utan trygghet och stabilitet under de första levnadsåren är risken stor att det går snett senare i livet.
Socialstyrelsen har konstaterat att män i 20-24-årsåldern, som tidigt i livet har haft problem, behöver sjukhusvård 30 gånger oftare än andra jämnåriga män på grund av självmordsförsök, psykisk sjukdom eller missbruk.
I Uppsala län omhändertogs 789 barn och ungdomar 2007. Ungefär en femtedel av dessa placerades i hvb, hem för vård eller boende. Det finns hvb som är välfungerande, men dessvärre fungerar många riktigt dåligt. Socialstyrelsen och länsstyrelserna rapporterade nu i februari om resultaten av den stora tillsyn man gjort 2006-2008 av alla 363 hvb i landet. Det var bara 55 som klarade sig helt från kritik.
Vid en tredjedel av hvb råder bristande säkerhet för de barn som vårdas där. Man påvisar hvb där barn har misshandlats, utsatts för sexuella övergrepp, psykisk misshandel, kränkningar och mobbning.
Detta är mycket allvarligt. Vi ska minnas att det handlar om barn som redan är sköra och som tvingats möta svårigheter redan i ursprungsfamiljen tidigt i livet.
Vi tvingas konstatera att en stor del av den sociala barn- och ungdomsvården i Sverige är ett stort misslyckande. Alltför många barn och ungdomar får inte det stöd och den trygghet de behöver. När ett barn omhändertas tar samhället över föräldraansvaret. Det ansvarstagandet har brustit.
Placeringen av barn och ungdomar i Sverige kostade 2006 nästan 8 miljarder kronor. Dessvärre vet vi väldigt lite om dessa resurser över huvud taget kommer till nytta.
Utvärdering av hur behandlingen vid hvb fungerar finns knappt. Här behövs en ordentlig förstärkning av forskning kring olika metoders effektivitet och kring hur hela vård- och behandlingskedjan fungerar. Det är bråttom, för varje dag som går finns det barn som råkar illa ut.
Folkpartiet arbetar nu med att forma en adekvat barn- och ungdomspolitik. Därför har vi presenterat en rapport om de glömda barnen, alltså de barn som placeras i samhällets vård.
I rapporten lyfter vi fram åtgärder som kan höja kvaliteten i barn- och ungdomsvården. Några av de föreslagna åtgärderna är:
l en nationell auktorisation för hvb.
I dag krävs tillstånd från länsstyrelsen för att få driva behandlingshem men kraven och uppföljningen måste vara tydligare. Vi vill att det ska ingå krav på att den som driver ett hvb ska ha en adekvat högskoleutbildning. I dag finns enbart en rekommendation om detta.
l att endast behandlingsmetoder som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska användas.
Så har inte alltid varit fallet. Vård är något annat än enbart boende. Tydliga krav på behandlingsmetoder bör vara en självklarhet för de hvb som tillhandahåller vård för barn och unga.
l föreskrifter om kompetens och krav på utbildning hos dem som är anställda med behandlande uppgifter vid ett hvb.
Så är inte fallet i dag. Det är häpnadsväckande att sådana krav inte redan ställs.
Som ett led i arbetet med att forma en bättre barn- och ungdomspolitik tittar vi nu närmare på situationen för de barn som placeras i familjehem och under våren besöker vi familjehem och socialtjänst runt om i landet, bland annat i Uppsala.
De barn som omhändertas tillhör de allra sköraste och mest utsatta människorna i det svenska samhället. Det är dessa barn som allra mest behöver möta medmänsklighet, engagemang och professionell vård och omsorg.
Gång på gång har samhället svikit dem. Vi vägrar att stillatigande acceptera det.
Inget barn får glömmas bort. Barnen är allas vårt ansvar och allas vår framtid.
Utan trygghet och stabilitet under de första levnadsåren är risken stor att det går snett senare i livet.
Socialstyrelsen har konstaterat att män i 20-24-årsåldern, som tidigt i livet har haft problem, behöver sjukhusvård 30 gånger oftare än andra jämnåriga män på grund av självmordsförsök, psykisk sjukdom eller missbruk.
I Uppsala län omhändertogs 789 barn och ungdomar 2007. Ungefär en femtedel av dessa placerades i hvb, hem för vård eller boende. Det finns hvb som är välfungerande, men dessvärre fungerar många riktigt dåligt. Socialstyrelsen och länsstyrelserna rapporterade nu i februari om resultaten av den stora tillsyn man gjort 2006-2008 av alla 363 hvb i landet. Det var bara 55 som klarade sig helt från kritik.
Vid en tredjedel av hvb råder bristande säkerhet för de barn som vårdas där. Man påvisar hvb där barn har misshandlats, utsatts för sexuella övergrepp, psykisk misshandel, kränkningar och mobbning.
Detta är mycket allvarligt. Vi ska minnas att det handlar om barn som redan är sköra och som tvingats möta svårigheter redan i ursprungsfamiljen tidigt i livet.
Vi tvingas konstatera att en stor del av den sociala barn- och ungdomsvården i Sverige är ett stort misslyckande. Alltför många barn och ungdomar får inte det stöd och den trygghet de behöver. När ett barn omhändertas tar samhället över föräldraansvaret. Det ansvarstagandet har brustit.
Placeringen av barn och ungdomar i Sverige kostade 2006 nästan 8 miljarder kronor. Dessvärre vet vi väldigt lite om dessa resurser över huvud taget kommer till nytta.
Utvärdering av hur behandlingen vid hvb fungerar finns knappt. Här behövs en ordentlig förstärkning av forskning kring olika metoders effektivitet och kring hur hela vård- och behandlingskedjan fungerar. Det är bråttom, för varje dag som går finns det barn som råkar illa ut.
Folkpartiet arbetar nu med att forma en adekvat barn- och ungdomspolitik. Därför har vi presenterat en rapport om de glömda barnen, alltså de barn som placeras i samhällets vård.
I rapporten lyfter vi fram åtgärder som kan höja kvaliteten i barn- och ungdomsvården. Några av de föreslagna åtgärderna är:
l en nationell auktorisation för hvb.
I dag krävs tillstånd från länsstyrelsen för att få driva behandlingshem men kraven och uppföljningen måste vara tydligare. Vi vill att det ska ingå krav på att den som driver ett hvb ska ha en adekvat högskoleutbildning. I dag finns enbart en rekommendation om detta.
l att endast behandlingsmetoder som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska användas.
Så har inte alltid varit fallet. Vård är något annat än enbart boende. Tydliga krav på behandlingsmetoder bör vara en självklarhet för de hvb som tillhandahåller vård för barn och unga.
l föreskrifter om kompetens och krav på utbildning hos dem som är anställda med behandlande uppgifter vid ett hvb.
Så är inte fallet i dag. Det är häpnadsväckande att sådana krav inte redan ställs.
Som ett led i arbetet med att forma en bättre barn- och ungdomspolitik tittar vi nu närmare på situationen för de barn som placeras i familjehem och under våren besöker vi familjehem och socialtjänst runt om i landet, bland annat i Uppsala.
De barn som omhändertas tillhör de allra sköraste och mest utsatta människorna i det svenska samhället. Det är dessa barn som allra mest behöver möta medmänsklighet, engagemang och professionell vård och omsorg.
Gång på gång har samhället svikit dem. Vi vägrar att stillatigande acceptera det.
Inget barn får glömmas bort. Barnen är allas vårt ansvar och allas vår framtid.
Cecilia Wikström
riksdagsledamot (FP) från Uppsala
Anders A Aronsson
ordförande (FP) i socialnämnden för barn och unga,
Uppsala kommun
UNT 18/2 2009
riksdagsledamot (FP) från Uppsala
Anders A Aronsson
ordförande (FP) i socialnämnden för barn och unga,
Uppsala kommun
UNT 18/2 2009
Gottsunda Factory
Gottsunda Factory är ett mycket spännande projekt, en modell för att skapa hållbar lokal förnyelse och tillväxt. Med en sån projektrubrik kan man befara att det är nån verklighetsfrämmande miljömupp som driver projektet, men så är inte fallet. Det är organisationen "Företagarna" i Uppsala. Det är kul med den entusiasm och det engagemang som dessa företagande eldsjälar visar. Gottsunda Factory är ett partnerskap mellan Företagarna Uppsala, Uppsala Kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Uppsala Föreningsråd. Projektet har fått omfattande stöd från EUs Sociala Fond. Gottsunda Factory har som mål att coacha och matcha ca 300 individer ut i jobb eller till att starta eget företag under perioden ht 2008 t.o.m. ht 2010. Man vill inspirera, utveckla kunskaper och kontakter som leder till jobb för deltagarna eller att de startar egna företag.
Många vackra ord och höga ambitioner, men resultaten börjar redan ramla in. Nu i februari 2009 har närmare sjuttio personer fått jobb eller är på annat sätt igång.
Gänget som driver Gottsunda Factory har höga ambitioner och vill gärna greppa över allt möjligt. Häromdagen deltog jag i ett visionsseminarium under ledning av forskaren Leif Drambo. Perspektiven sträckte sig tio år framåt i tiden, med inriktningen "Europas mest spännande utvecklingscenter för arbete, utbildnig, företagande, föreningsliv, kultur, tillväxt och gärna mera...".
Det är inspirerande att lyfta blicken framåt på det viset, försöka hitta gemensamma målbilder för att kunna gemensamt och var för sig driva på i en önskad riktning.
Här utvecklas kanske helt nya former för samverkan, för samhällsservice, för företagande, för kulturutövande.... spännande är det i vart fall.
Uppsala kommuns numera mycket tydliga satsning på stadsdelsutveckling har särskilt tydliga konturer i Gottsunda, men i vart fall i Socialnämnden för barn och unga är vi medvetna om behoven av insater även på andra håll. Överst på prioritetslistan, utöver Gottsunda, står Sävja. Hur skulle man kunna forma ett kulturcentrum kring det befintliga biblioteket i Stordammsskolan? Hur kan man få till något slags mer tydligt centrum i Sävja? Det är några frågor att brottas med.
Många vackra ord och höga ambitioner, men resultaten börjar redan ramla in. Nu i februari 2009 har närmare sjuttio personer fått jobb eller är på annat sätt igång.
Gänget som driver Gottsunda Factory har höga ambitioner och vill gärna greppa över allt möjligt. Häromdagen deltog jag i ett visionsseminarium under ledning av forskaren Leif Drambo. Perspektiven sträckte sig tio år framåt i tiden, med inriktningen "Europas mest spännande utvecklingscenter för arbete, utbildnig, företagande, föreningsliv, kultur, tillväxt och gärna mera...".
Det är inspirerande att lyfta blicken framåt på det viset, försöka hitta gemensamma målbilder för att kunna gemensamt och var för sig driva på i en önskad riktning.
Här utvecklas kanske helt nya former för samverkan, för samhällsservice, för företagande, för kulturutövande.... spännande är det i vart fall.
Uppsala kommuns numera mycket tydliga satsning på stadsdelsutveckling har särskilt tydliga konturer i Gottsunda, men i vart fall i Socialnämnden för barn och unga är vi medvetna om behoven av insater även på andra håll. Överst på prioritetslistan, utöver Gottsunda, står Sävja. Hur skulle man kunna forma ett kulturcentrum kring det befintliga biblioteket i Stordammsskolan? Hur kan man få till något slags mer tydligt centrum i Sävja? Det är några frågor att brottas med.